"Ibland tror jag också att det måste komma in någon som kan ha ett nytt perspektiv, tankar och idéer".
– Jag har alltid gillat mat och varit bestämd med att jag ville bli kock, säger 30-åriga Mathilda när vi träffats i Lasarettsrestaurangen Västgyllen.
Mathilda gick gymnasiet på Carlsund och tidigare Hotell- och restaurangutbildningen. Efter några års arbete som servitris bestämde hon sig för att plugga vidare till måltidsekolog. Hon pendlade under tre års tid, initialt mellan Motala och Örebro. Därefter till Grythyttan.
Så småningom började hon att jobba som kock i Motala, men med det väcktes nya insikter.
– Allt runtomkring mat blev mer intressant än själva matlagandet. Livsmedel över huvud taget och även livsmedelshygien, säger hon.
Att jobba inom offentlig måltidsverksamhet lockar Mathilda och även om hon trivdes med sitt senaste jobb, som kock på en grundskola, blev hon nyfiken när hon såg att kommunen skulle tillsätta en ny tjänst som måltidsutvecklare.
– När jag läste arbetsbeskrivningen tänkte jag, det här är ju jag!
I maj 2022 antogs Motala kommuns måltidspolicy och det är sedan i våras, delvis, Mathildas roll att se till så att den efterföljs. Hon kommer även att jobba i projekt gentemot mot olika målgrupper. Ett av hennes första uppdrag blir att mäta svinn inom äldreomsorgen.
I rollen som måltidsutvecklare är också tanken att hon ska jobba med att försöka förbättra samarbetet mellan de olika förvaltningarna i kommunen och vara en länk mellan olika aktörer.
Vad ser du för fördelar men att själv ha jobbat i olika kök?
– Det kan vara enkelt att ta ett beslut, men det är alltid bättre när man vet hur det går till i verksamheterna och man ser helhetsbilden. Kommer förändringen att funka i praktiken? Ibland tror jag också att det måste komma in någon som kan ha ett nytt perspektiv, tankar och idéer, säger hon.
Att utforma matsedlar, som ska följa den rådande kostpolicyn, är ett komplext arbete menar Mathilda Johansson. Svårare än många tror.
Att jobba med mat som distribueras till många människor, i olika åldrar med olika näringsbehov, är en utmaning menar Mathilda. Hon tror inte att alla förstår hur komplext det är utforma matsedlar som samtidigt ska följa den rådande kostpolicyn och dess riktlinjer.
– Det kan inte bara vara gott, ekonomiskt eller hållbart. Utmaningen är att uppfylla alla kriterierna i en veckomatsedel.
Skenande matpriser är en annan verklighet som kommunens måltidsverksamhet måste förhålla sig till, menar hon.
Skolmaten är ett annat tema, som människor kan ha olika åsikter om. Mathilda upplever att den sedan länge haft en lite dålig klang. Hon minns själv tiden i grundskolan, att hon inte alltid gillade det som serverades. Som vuxen, med både erfarenhet och kunskap, har hon en helt annan förståelse och helhetsbild.
– I dag ser man hur kockarna lägger ner arbete på maten. Det handlar också mycket om inställning och vi behöver hjälpas åt för att skolmaten ska bli "inne" igen. Jag vill att man ska förstå att maten lagas med omtanke, för att den som ska äta ska tycka att det är gott.
Mathilda skulle även önska att måltiden kunde få en större innebörd än 20 minuter i matsalen. Hon anser att den borde bli en del av skolan, för att eleverna ska få en utökad kunskap om helheten.
Vad tycker du själv om för mat privat?
– Allt med pasta. Jag älskar pasta och jag gillar att laga mat som går snabbt. Och så älskar jag falafel och all mat som man kan äta i ett bröd. Jag gillar när man själv kan välja vad man ska ha i.