– Jag börjar på tisdag, säger Jacob den söndag då jag träffar honom hemma i Motala.
– Vissa dagar är jag kung Erik XIV, andra går jag runt bland turister på Kalmar slott och är gycklare.
Jacob har flyt. Efter detta utåtriktade sommarjobb börjar han på Performing Arts School i Göteborg, en treårig utbildning till musikalartist, med teater, sång och dans på schemat.
– Spännande, overkligt, säger han om det.
Dessutom har det fixat sig med bostad. Efter att ha lagt ut en förfrågan på Facebook och mejlat ett bostadsbolag har han nu studentlägenhet cirka femton minuters bussfärd från skolan.
Skådespelarjobbet i Kalmar fick han via den yrkesförberedande utbildning har just har avslutat, på Musikteaterskolan i nordskånska Bjärnum, en del av Markaryds folkhögskola.
– Jag och tre klasskamrater fick roller på slottet efter att på skolan ha gjort audition för folk från Kalmar.
Jacob Hermansson har sedan mycket unga år vetat vad han vill satsa på. Han fick pianolektioner och föräldrarna tog med honom till teatergruppen Gryningen i Motala, Hasse Isacssons välkända barn- och ungdomsteater, i gång sedan 1982.
– Jag var åtta år och fastnade direkt, säger Jacob.
– Så fort jag började läsa ett manus och fick en roll som kung – redan då – visste jag att det var det här jag ville hålla på med. Mina föräldrar har alltid stöttat mig i det valet, trots att de själva inte sysslat med artisteri, utom att mamma har sjungit i kör. För min lillebror är det sport och idrott som gäller, särskilt fotboll, men det har aldrig varit min grej.
Det är ju ovanligt för unga killar att vilja vara den typen av artist som Jacob brinner för att bli, säger han. Men:
– Jag har alltid stått upp för vad jag vill och struntat i vad andra kanske tycker. Det har aldrig känts konstigt.
För Jacob fortsatte det med medverkan i just en kör på Kulturskolan och danskurser. Och med teaterjobb på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby.
När musikalen ”Teaterbåten” gästade Lokverkstan 2009 hade Jacob en barnroll i föreställningen, då var han tio år.
– Jag har länge vetat att det är musikal jag vill ägna mig åt. Där får man göra allt samtidigt: agera, dansa sjunga.
Det blev film- och musikgymnasiet i Norrköping som nästa anhalt för Jacob. Och en roll i Östgötateaterns uppsättning av ”Sound of music”, där han hade en roll som ett av de skönsjungande barnen von Trapp.
– På gymnasiet blev jag extra taggad och visste att jag ska satsa på att kunna försörja mig inom musik och teater. Som jag känner nu är det just musikal jag vill ägna mig åt, kombinationen av att agera och sjunga. Men det kan ju ändra sig, kanske vill jag prova på renodlade talroller också i framtiden.
Vilka är dina starka sidor?– Jag skulle säga att det är mitt kontrollbehov. Jag har ett så starkt driv att jag övar väldigt flitigt. Jag vet precis vad jag vill.
Detta starka driv har lett till att han inte är särskilt nervös inför varje audition.
– Jag är väldigt väl förberedd varje gång och känner mig lugn. Men det är klart att när man sedan sitter i ett väntrum med en nummerlapp så är det tufft…
Och det är en tuff bransch Jacob är inne i.
– Ja, man är ju aldrig garanterad jobb. Korta kontrakt är det och man prövas ju alltid inför varje roll.
Hur känns det när man väl fått en roll, har repat länge och kliver ut på scen?– Starkt pirr i magen. Men när jag väl går på, så förändras något. Det är ju inte längre jag som står där. Häftig känsla! Och jag lär mig så mycket om mig själv genom att gestalta andra personer.
Den roll han senast gjorde var på skolan i Bjärnum, i musikalen ”Bad girls”, baserad på en tv-serie om kvinnliga fångar.
– Där spelade jag en elak person, en fångvårdare som behandlade kvinnor väldigt illa. Det var svårt och jobbigt att gå in i den rollen, berättar Jacob.
– Det är då man blir beroende av den trygga stämningen i en bra ensemble, där man stöttar varandra.
Jacob Hermansson lär bli ett namn för Motalabor att vara stolt över inom en inte alltför avlägsen framtid.