Det är en osannolikt het seneftermiddag vid Råssnäs i Motala. Lennart Berggren kommer just från sin segelbåt, vars motor han försöker få ordning på.
På tomten pågår byggarbete och även om Lennart inte bygger helt utan hjälp är han sedan unga år en man med mycket på gång.
Han vill inte riktigt gå med på att han är äventyrare. En etikett man försöker ta fram när man hör om hans yrke, och om vad han gör på fritiden.
Som frilansjournalist och filmare har han gjort otaliga resor till krigshärdar och konflikter i världen: Afghanistan, Irak, Bosnien under Balkankrigen, många länder i Afrika, som Kenya, Burundi, Rwanda, Kongo, Egypten.
– Det började under studietiden när jag pluggade i Linköping för att bli civilingenjör. Vi fick för oss att resa till Tjeckoslovakien, och det här var under järnridåtiden. Jag hade med mig LP-skivor dit och på så sätt fick jag kontakter. Sedan, när muren föll, var jag tillbaka i landet och hade med mig filmkameran, gjorde inslag som såldes till SVT och finska YLE.
Lennart läste teknisk fysik och elektroteknik i Linköping och det ledde till att han började jobba som ljudtekniker, spelade in Linköpings rockband och startade en studio på Drottninggatan. Bland många andra jobbade han åt Folkbladet Östgöten och framställde taltidningen, som på den tiden distribuerades på kassetter.
– Sen var det något band som frågade om jag kunde göra en video och det var då jag började filma. Jag hade fotograferat mycket dessförinnan.
Lennart sålde så småningom studion i Linköping och flyttade till Stockholm som frilansande journalist samt bild- och ljudredigerare och levererade jobb åt bland andra SVT.
Under 1990-talet reste Lennart Berggren många gånger till många av de där länderna som man ideligen hörde om, och fortfarande hör om, på nyheterna.
– Jag jobbade åt Röda Korset och filmade flyktingläger i Afghanistan med tiokamparen Henrik Dagård men sedan fortsatte jag till huvudstaden Kabul.
Lennart säger att han aldrig tvekar att ge sig in i de regioner som kan vara farliga.
– Äventyrare är jag nog inte, däremot intresserad av människor. Folk i de här länderna fortsätter ju med sina vardagsliv. Jag vill skildra det, hur skolbarnen kryssar mellan husen och varje morgon undkommer krypskyttar på taken och att det är deras vardag. Folk måste ju till sina jobb och leva vidare.
På sådana platser kan man uppleva att omvärlden ingenting gör, menar Lennart.
– Vapenexporten pågår ju, som vanligt. Sverige förser nästan urskillningslöst länder med vapen och skickar sedan soldater för att skapa fred. Men det där får man inte in i treminuters nyhetsinslag på tv.
Han säger sig inte ha varit utsatt för någon större fara själv, mer än att han fått backa från demonstrationer som lätt kan svänga om när någon ser en man med kamerautrustning.
– Man kan bli tagen för amerikansk spion.
Lennart har arbetet mycket åt finsk tv, YLE. Det har blivit svårare att arbeta åt svenska medier, vilket bland annat beror på att man inte vågar anlita frilansare för farliga uppdrag. Policyn är att om man inte får utsätta sin anställda personal för risker kan man inte heller utsätta en frilansare för detsamma.
Men Lennart fortsätter att hålla kontakt med världen och var så sent som i november i Afghanistan för YLE. Och för svensk radio har han bevakat den ena av årets Polarpristagare ANIM, Afghanistan National Institute of Music.
Just nu vet han inte vad nästa uppdrag ska bli men hans företag Axiom Film producerar utbildningsfilmer för skolan, om till exempel yttrandefrihet, och där kan han använda mycket material från sina resor.
Inte äventyrare alltså.
Men nog kan det verka lite så när man hör om hans fritidssysselsättningar: bergsklättring – gärna isklättring i östgötska berg som Ågelsjö nära Norrköping och Mjölsefall nära Kisa. Dessutom i Abisko och Härjedalen.
Lennart har också klättrat i Himalaya.
Därtill skidåkning. Offpist.
– Senast var vi Funäsdalen, nu i maj.
Och dykning med tuber, i Vättern, vid Ödeshög.
Och mountainbike.
– Sådant började jag med för kanske 30 år sedan. Det är inte så avancerat, jag gör det för att det är kul.
På senare tid har särbon Annette lockat med honom på dans, och då handlar det om west coast swing, en pardans som kräver en del teknik även om det ser lätt ut.
Att han ska fylla 60 har han inte tänkt så mycket på. Något särskilt firande är inte planerat.
– Det kommer en vän på besök som jag träffade i Nepal när jag klättrade på Ama Dablam, 6800 meter över havet, för fem–sex år sedan. "Kom och hälsa på mig", sa jag, halvt på skoj. Han har aldrig varit i Europa så han nappade på det.
Lennart planerar att ta med vännen på Göta kanal och ut på Östersjön i sin egen båt.
– Vi ska hjälpa till på Vätternrundan, kanske klättra lite och bada. Och han ska få se Östgötaslätten, vilket lär se exotiskt ut för en människa från Nepal. Han ska vara här en hel månad. Det ska bli skoj.