Han är känd för MVT:s annonsörer. Titeln är medierådgivare och den innebär att jaga annonsörer.
– Och att dom jagar mig, säger Micke Lindgren.
Jobbet innebär huvudsakligen att han kontaktar, och kontaktas av, presumtiva annonsörer vilka han lotsar rätt på marknadsföringsarenan; ska man satsa på webben, ett antal annonser i papperstidningen, att synas på ett expo – eller vad är effektivast.
– Jag har båda kommunerna, Motala och Vadstena, som kunder och jag har just fått frågor kring en Lalandia-tidning från Motala kommun.
Micke fyller 60 men det här jobbet på Motala & Vadstena Tidning har han haft i bara fem år. Två saker tycks vara typiska för honom: han är öppen för att hoppa på något som verkar kul – och sedan har han verkligen kul.
Micke reste i många år som anställd på Telia Handel och en dag för fem år sen fick han syn på en annons där MVT sökte en säljare. Han klippte ur och la den i bilen.
– Jag tittade på den där lappen som låg vid växelspaken. Och så, när det egentligen var en dag för sent, så ringde jag, kallades till intervjuer – och fick jobbet.
Det blev en rivstart. Micke hade varit kund i många år men inte säljare.
– Men det var kul, och det är det fortfarande. Tufft också, det har ju varit en del omorganisationer och mediemarknaden är utsatt. Men MVT är en bra tidning!
Men Micke Lindgrens liv måste man börja nysta upp från början. Född i Luleå alltså, vilket hörs tydligt.
– Efter gymnasiet så skulle jag jobba i farsans firma ett litet tag. Han hade ett företag som inredde offentliga miljöer runtom i Norrbotten: kommun- och landstingslokaler, restauranger, allt möjligt.
Micke snickrade och monterade.
– Det var ju meningen att jag skulle hoppa in tillfälligt men det blev 13 år! Jag har skruvat ihop många grejer i Norrbotten och norra Västerbotten. Så småningom gled arbetet mera över på att ta in offerter, lägga anbud och liknande.
Efter 13 år öppnade Micke och hans pappa en bilagentur och i samband med det befann han sig en dag 1989 på Jokkmokks marknad. Där befann sig också Hellen från Motala, som frisörkonsulent.
– Jag såg en snygg tjej och tänkte ’henne ska jag dansa med sen’.
De tu träffades, började brevväxla och efter ett år sa Micke upp sig och styrde de 106 milen söderut mot Motala, via Stadspuben i Luleå – där han såg Kee Marcello göra årets sista spelning.
– Jag hade inget jobb i Motala och farsan idiotförklarade mig. Men det var kärleken som drog.
Och visst ordnade det sig. Micke gick till arbetsförmedlingen i Motala.
– ’Nä, vi har inga jobb alls’, sa dom. ’Men här är ju en lapp om att den där krogen söker diskare. Det kan jag väl ta, medan jag letar efter nåt annat’, sa jag. Så blev det. Det var kul att jobba som diskare, jag träffade en massa folk och fick vänner.
Tre olika jobbansökningar slutade med att Micke blev chef för Teliabutiken i Mjölby och efter ett år butikschef i Linköping.
– Sen sa jag upp mig för att hoppa på nystartade Telia Handel. Ett sjukt roligt jobb! Mycket resande.
Micke Lindgren sysslade med kundevent, sådant som Melodifestivalen som sponsrades av Telia, liksom musikfestivalen Way Out West, STCC och Speedway GP i Målilla.
Redan 1992 hade Micke och Hellen köpt Rospiggetorpet, en gård öster om Motala nära Ervasteby. Därifrån utgick hans många resor.
– Jag hade titeln account manager och distriktet var stort, från Kalmar till Karlstad och Nyköping ingick också. Roligt men ansträngande.
Det var alltså efter drygt 22 år inom Telia som Micke fick syn på den där annonsen bredvid växelspaken och ringde MVT, fast han ju då var 55 år. Men ålder är inget han någonsin har reflekterat över.
– Nej, jag vill hålla på. Jag är lätt att utmana och jag har svårt att vara bara ledig.
Annat som har upptagit Micke Lindgrens tid: Han var tränare för Maif Hockeys A-lag samtidigt som han var chef i Teliabutiken.
Han har framgångsrikt fött upp travhästar tillsammans med Hellen. De två har fortfarande hästar, numera sex stycken som sällskapsdjur, tillsammans med höns, ankor, hundar och katter. Micke har också själv varit travkusk och har licens för att träna och köra. Stallet på gården har han byggt, tillsammans med en kompis, ”en mindre händig pilot”, enligt Micke.
Han har suttit i styrelsen för speedwaylaget Piraterna.
Han är fritidspolitiker (M), sitter i fullmäktige, bildningsnämnden, kultur- och fritidsutskottet och slåss för kulturen i Motala.
– Jag är ingen antagonistisk politiker annars, jag lyssnar mer än gärna på alla vänner som har vänsteråsikter och jag vill jobba för det jag tycker är bra, oavsett politisk ’färg’. Vi förvaltar ju skattebetalarnas pengar och ska göra det bra. Att jag är moderat har att göra med att jag tror på människans egen, fria förmåga.
Längtar du aldrig tillbaka till norr?– Jag var lappsjuk de första två åren. Men nej, jag är rotad i Motala. Motalabor är som norrlänningar, fiffiga, hjälpsamma, påhittiga. Och så ligger ju stan vid vatten, det är som i Luleå.