Lars Wernstedt, Mölndal, har avlidit 83 år gammal. Han sörjes närmast av hustrun Gunilla, och barnen Christian, Pernilla och Ingrid i äktenskapet med skolkamraten Agneta, som gick bort 1993.
Tidigt förlorade Lars sin far, fysiologen Christer Wernstedt. Med sin mor Agnes, fysiolog och konstnär, och hennes nye man, biologiadjunkten Olle Lindberg samt bröderna Christer och Erik, växte han upp i det idylliska Djurkälla mitt i den på kultur och natur så rika bygden mellan Omberg och Tåkern. Helgerna ägnades åt botaniska exkursioner, skidåkning och fågelskådning.
Lika berikande var somrarna på den gamla bondgården Store Karlsminde på norra Själland, vilken hade inköpts med nobelprispengar av morfadern, den berömde fysiologen August Krogh och hans hustru, läkaren Marie Krogh. Här samlades deras många både konstnärligt och intellektuellt rikt begåvade barn och barnbarn från Danmark, Sverige och USA för livligt umgänge med bad, cykelturer, segling och intensiva samtal vid middagsbordet.
För Lars blev läkaryrket ett självklart val. Efter studierna i Uppsala kom han till medicinkliniken i Vänersborg. Som specialist i invärtesmedicin fortsatte han inom lungmedicin vid Göteborgs lungklinik, först vid Renströmska och sedan vid Sahlgrenska sjukhuset. Han var en skicklig kliniker med förmåga att se människan bakom patienten och en trygg och lättsam mentor för yngre kollegor. Han engagerade sig tidigt i arbetet mot tobaksrökning
Lars odlade livet igenom sitt stora naturintresse med fjällturer och sommarliv på Gullholmen. Där väcktes hans intresse för den bohuslänska träbåtsbyggnadskonsten.
Efter Agnetas bortgång träffade Lars så småningom göteborgska Gunilla som då arbetade på Louisiana. Härigenom stärktes banden med Danmark ytterligare liksom Lars gamla konstintresse.
Under sina sista år medverkade Lars vid tillkomsten av en omfattande biografi över morföräldrarna. Bilden av den leende Lars under TV-intervjun vid bokens presentation i Köpenhamn i höstas blir för oss ett kärt sista minne av vår vän.
För en stor glädjespridare var han. I våra telefonsamtal uteblev aldrig hans glada och smittande skratt.
Med värme och tacksamhet minns vi en sällsynt omtänksam och trogen vän.
Mats Bergquist, Tryggve Månsson och Magnus Vahlquist