Jag träffar Lisa Lennartsson i Askersunds kulturhus Sjöängen med utsikt över en solbelyst vik av Vättern. Hon langar fram ett papper.
– Det här yrkandet skickade vi i väg tolv minuter i midnatt i går, precis innan tiden gick ut.
Det berör Karlsborgs flygplats. Aktion Rädda Vättern (ARV), samt 227 enskilda personer via fullmakt, yrkar att regeringen upphäver länsstyrelsens beslut om femdubbling av flygrörelserna invid Vättern. Det handlar bland annat om användandet av brandsläckningsskum som innehåller så kallat PFAS, högfluorerande ämnen som riskerar att läcka ut i sjön.
– Det är komplicerade frågor, säger Lisa Lennartsson.
– Försvarsmakten delar upp sin verksamhet i små enskildheter som gör det svårt att få överblick över vad som försiggår och jag misstänker att tanken är att det ska göra det svårt att göra motstånd. Det är cyniskt.
I hundra år har Vättern använts som skjut- och flygövningsfält från Karlsborg. Lisa Lennartsson och ARV tar inte ställning mot Försvarsmakten. Det handlar endast om att skydda Vättern. Det är hon noga med att framhålla.
– När det gäller skjutningarna i Vättern ställer vi oss bara frågan: är det nödvändigt att skjuta i dricksvatten?
Ett försvar ska Sverige ha, anser Lisa, men det måste följa lagen, miljöbalken. Så enkelt är det.
– Sedan kan man ju fråga sig om inte ett modernt försvar skulle vara inriktad mest på sådant som signalspaning och övervakning. Att förebygga krig. Kanoner och kulor verkar 1700-tal. Men det där är min personliga åsikt. ARV som förening har inte tagit någon sådan ställning.
Sedan 2016 är hon ordförande för ARV, en partipolitiskt och religiöst obunden motståndsrörelse som sprang fram ur 2010 års beslut att utöka skjutningarna i Vättern.
Lisa är född och uppvuxen på landet och bor utanför Olshammar, en och en halv mil från Askersund i ett hus som heter Skogsbrynet. Miljöengagemanget fanns med från början men både det och kunskaperna ökade när hon arbetade i industrin med bland annat vattenfrågor, som laborant.
– Jag är självlärd. Men när det så kallade Kunskapslyftet lanserades på 90-talet började jag plugga. Jag tog studenten när jag var 55 år.
Hon har en kunskapstörst, säger hon.
– Jag frågar en massa. Frågar, frågar, frågar. Dumma frågor ibland men det struntar jag i. Det är ju så man lär sig.
Lisa har varit aktiv i miljönämnden för Askersunds kommun och har andra föreningsuppdrag vid sidan av ARV, och som skogsmänniska är hon också mycket engagerad i skogsbruk, särskilt hyggesteknik. Hon förespråkar det som en del skogsägare har börjat med, att ”plockhugga”, det vill säga lämna kvar ett blandat skogsbestånd av enskilda träd, till skillnad från att kalhugga och plantera gran. Även Sveaskog har övertalats att pröva det runt nationalparken i Tiveden.
Lisa blev värvad till ARV 2012 och lär inte ha varit svårövertalad. Numera leder hon ARV:s studiecirklar i Vadstena och Motala, där ett ständigt växande antal intresserade kan lära sig mer om miljö i allmänhet och om Vättern i synnerhet. Föreläsare från många håll bjuds in. ARV har också en styrelse med olika kompetenser som hjälps åt med studiecirklarna.
Och medlemsantalet i ARV växer.
– Sedan årsskiftet rasar det in nya medlemmar. Orsaken är förstås Mark- och miljödomstolens beslut att ställa sig bakom Försvarsmaktens planer på att utöka skjutningarna över Vättern. Nästan alla som bor utmed sjön har ju en stark känslomässig koppling till den.
Länsstyrelsen i Västra Götaland ställde sig 2016 bakom planerna på att Försvarsmakten ska få avfyra 69 000 skott och 150 övningsraketer i Vättern varje år, vilket överklagades av 108 personer och fem kommuner. Tidigare var 1 000 skott gränsen. Regeringen har dock inte ännu fattat definitivt beslut.
ARV samlade in 25 000 namn mot de utökade skjutningarna. Det hjälpte alltså inte. Nyligen beslutade Mark- och miljödomstolen att regeringen bör avslå alla överklaganden. Försvaret bör få skjuta många tusen fler skott än tidigare.
– När det gäller ammunitionen som hamnar i sjön så kan man inte hävda att den läcker metaller just nu. Men vad händer om 500 år, om 1 000 år, när kanske sjöns PH-värde har förändrats? säger Lisa Lennartsson.
Skjutningarna är heller inte det enda som hotar Vättern. Ett annat är processen att anlägga en gruva i Norra Kärr vid Gränna, för brytning av sällsynta jordartsmetaller. Gruvbrytningen skulle innebära läckage av tungmetaller rakt ut i Vättern, hävdar ARV.
Ett tredje hot är borrning efter gas, ute i Motalaviken. Bergsstaten har gett tillstånd för provborrning men ingen sådan har ännu skett. Ett statligt utredningsförslag föreslår förbud att borra i alunskiffer, vilket ARV hoppas att riksdagen ska besluta.
Och det finns fler hot mot Vättern: klimatförändringarna, invasiva arter, vägsalt, miljögifter. Samt Karlsborgs flygplats med sin förorening.
– Det växande engagemanget från alla som lever och verkar runt Vättern är ju det stora hoppet. Vi har diskuterat kring uppvaktning på Miljödepartementet eller en demonstration med anledning av det här senaste bakslaget från Mark- och miljödomstolen, säger Lisa Lennartsson.
– Man måste tro att det sunda förnuftet segrar, att förnuftiga människor tar förnuftiga beslut. Tiden jobbar för ARV.