Jag läser om kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” och tänker att "vad är detta, är det verkligen så vanligt och hur påverkas ungas liv?" Jag mejlar Tjejjouren Hilda och Olivia och Sanna ställer upp för en intervju.
– Svartsjuka har länge romantiserats, att det varit lite gulligt. Men som vi ser det så är det ju kontroll och kontroll är våld, säger Olivia.
I kontakten med unga tjejer, via tjejjourens anonyma chatt, får de många berättelser. En del handlar om hur illa tjejer blir behandlade av sina killar, vad de utsätts för. Olivia och Sanna säger att våldet mot tjejer och kvinnor finns överallt, i alla åldrar, alla kulturer och samhällsklasser. Men kan man koppla det till svartsjuka?
– Det klart att om du är i en relation där du är svartsjuk och att det leder till att du kontrollerar, då kan man koppla allt till det. Men jag tycker inte att man kan säga att det är så enkelt, säger Sanna.
– Och vi använder inte just ordet svartsjuka, utan mer ”känner du dig kontrollerad?”, säger Olivia.
De säger att det kan börja med småsaker. Att killen ifrågasätter tjejens kompis i skola, vilket leder till att tjejen börjar fundera och kanske drar sig undan kompisen.
– Eller sådant som verkar gulligt i början som att ”jag saknar ju dig, kan inte du vara med mig istället”. Små steg som till slut leder till isolering, säger Olivia.
De menar att det rör sig om kontrollbehov som i sin tur leder till isolering och våld, kanske både psykisk och fysisk.
Vi kommer in på sociala medier. Sanna säger att när det gäller unga människor ser det annorlunda ut än för äldre. Att man utövar kontroll i den situation man är, även om mekanismen är den samma.
– Man använder de medel man är van vid och som ung kan det vara Snapchat, med kartan där man kan se en persons position, säger Sanna och fortsätter:
– Att han går in och kollar ”var är hon nu”. Kräver att hon ska ha tjänsten på så han kan se. Och kanske till och med betalar för nya betaltjänster för att tjejen ska ha det i sin telefon, för att kunna ha ännu mer kontroll.
Jag erkänner att jag tycker att det känns olustigt, inget som hör en god parrelation till.
– Ja, det är jätteobehagligt.
Att se när en parrelation blir övervakning, kontroll och våld är inte lätt. Tjejerna som utsätts blir ofta mästare på att dölja och att som vuxen se vad som händer är svårt.
– Jag skulle säga, våga fråga. ”Hur har du det?”, ”hur är det i er relation?”, säger Sanna.
– Och att försöka skapa tilliten, för det är ju inget som man säger till vem som helst, säger Olivia och tillägger att det är viktigt att prata med alla unga om relationer, sex och egentligen allting.
De är båda engagerade i tjejjouren. Men jag måste ändå ställa frågan hur man kan bemöta killarna, de som utsätter.
– Det kan vi inte svara på och det finns ingen forskning på hur man jobbar med män som utsätter kvinnor för våld. Sen finns det mycket tester, men ingen evidens på att det funkar, säger Sanna.
– Återigen, samtalen. Att det sker med både tjejer och killar, när det gäller samtycke, sex ock så vidare. Att jobba förebyggande, säger Olivia.
Är det ett svårt ämne att prata om, svartsjuka lika med våld?
– Vi pratar ju väldigt självklart om våld och att allt detta är våld. Men det inte är en allmänkunskap och då blir det svårt. Men då är den här kampanjen väldigt bra, för svartsjuka är inte romantiskt, säger Sanna.