Släktforskaren Bosse har 80 000 namn i datorn

I drygt 30 år har Bosse Johansson från Vadstena släktforskat. Under den här tiden har samlat på sig mängder med namn.

Bosse Johansson, släktforskare i Vadstena, berättar att han under åren har han samlat in över 80 000 namn som han har i sina datorer.

Bosse Johansson, släktforskare i Vadstena, berättar att han under åren har han samlat in över 80 000 namn som han har i sina datorer.

Foto: Andreas Ekström

Familj2021-11-26 20:00

En del av Bosse Johansson fritid ägnas åt att släktforska, under årets mörka månader är det inte ovanligt att han sitter ett par timmar varje dag. Ett fritidsintresse som resulterat i en rejäl databas med både namn och släktträd. 

– Jag har ungefär 80  000 namn i min databas, säger Bosse Johansson, släktforskare i Vadstena. 

I slutet av 80-talet bodde Bosse Johansson granne med riksarkivet i Vadstena. För att ha någonting att göra om kvällarna började han besöka riksarkivet och släktforska. Och intresset växte och har fortsatt att göra så under årens lopp. 

Genom åren har han hjälpt kompisar och kollegor att släktforska. Det har lett till att han har en rejäl databas hemma med namn. Den stora namnsamlingen har lett till att han kunnat skönja vissa namnmönster. Han menar att det inte är omöjligt att namnen är baserade på vilket yrke man hade, exempelvis om man var garvare, smed eller fiskare. 

– Inne i städerna tog man ofta namn efter vad man arbetade men. En smed kanske valde Hammarstedt medan strömnamn ofta var mjölnare eftersom de bodde vid vatten där det var strömt. 

Framförallt har han släktforskat i Motala, Vadstena och söder ut mot Jönköping och upp på västgötasidan av Vättern. Och sjön har även satt sina spår bland namnen rent historiskt. 

 – Jag har sett att fiskare tog namnet Vätter, exempelvis Vätterlund. Men jag har inte sett någon med just bara Vättern som namn. Jag har faktiskt inte sett något med Vätter utanför Vätternområdet. 

En skiftning som Bosse Johansson har sett under tiden då han släktforskat är när folk började ärva namnen. Det var under det sena 1800-talet som man fick släktnamn, exempelvis om ens pappa hette Jan Andersson ärvde barnet efternamnet jämfört med tidigare då man ärvt förnamnet, berättar släktforskaren. 

– Det gamla systemet var att ens barn skulle heta Jansson om man fick en son och Jandotter om man fick en flicka. Men med det nya systemet fick man namnet Andersson istället, säger han.

Vad är det som är roligt med att släktforska ?

– Det är väl mest vad ska man göra annars, titta på tv är inte så intressant. Något måste man göra, man är ju pensionär. Jag har också slitit på kroppen under livet och då blir det att man håller sig mest hemma numera och har man ingenting att göra så kan man alltid släktforska, säger Bosse Johansson. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!