Lars-Håkan och hans fru Camilla-Maria kan äntligen, efter flera år, börja njuta av lite lugn på gården. Efter att ha lagt ner mycket arbete på sitt bostadshus ett stenkast ifrån Drängstugan, som vi tidigare skrivit om, föll turen på den gamla arbetarbostaden.
– Jag hade inte vidderna av det intresset när jag flyttade hit 2006. Lars-Håkan är kreatören och detaljbyggaren, medger Camilla-Maria.
Vi sitter vid det robusta köksbordet byggt av plankor från samma hus. Härifrån kan man se övervåningen, hela vägen upp till taknocken. Stora träbjälkar inte bara håller ihop fastigheten, de skapar också en robust och trivsam känsla. Men på ett ställe i bjälklagen har det brunnit, berättar Lars-Håkan, vilket man också kan se. När och hur det gick till är det ingen som vet.
Lars-Håkan säger att han såg Drängstugan, som han och hustrun valt att döpa den gamla arbetarbostaden, som det optimala objektet att ge sig på.
– Jag är intresserad av konst och ser allt som ett konstverk. Jag hade tänkt att det här får ta lite tid, men det blev väldigt mycket.
Med facit i hand säger Lars-Håkan:
– Jag kommer aldrig mer göra ett sånt här projekt.
– Vi har varit på väg att ge upp, fortsätter Camilla-Maria, men nu är det en aha-upplevelse, säger hon och skiner upp.
Hon berättar ärligt att processen varit tuff och att hon själv periodvis haft svårt att befinna sig på den tidigare byggarbetsplatsen. Under de sju år som projektet pågått har arbetet tagit mycket tid i anspråk från familjen och det har även funnits stunder av oro över ekonomin.
Samtidigt, säger Camilla-Maria, att hon med erfarenheten lärt sig att förstå makens kreativa förmågor, på ett sätt som hon inte gjort tidigare.
Parets råd till andra med liknande drömmar är att sätta sig ner och planera hur lång tid arbetet får ta och se till så att alla i familjen är med på det. Likaså bör man ha en ekonomisk översikt.
Med de råden på vägen, återgår vi till aha-upplevelsen.
Huset på 95 kvadrat rymmer två sovrum, ett allrum, samt kök med kombinerad matplats. Från glaspartierna i sovrummet- och köket, möter blicken en panoramavy av slättmark där jordbruksmaskiner, långt bort, jobbar sig framåt.
Lars-Håkan, som till yrket är undersköterska, berättar att han inte har någon utbildning inom byggbranschen. Ändå har han både grovjobbat och finlirat alla detaljer i huset. Gamla nycklar används som köksknoppar och delar av vävstolar fungerar både som sittplats intill trappan till övervåningen och ben till köksbordet.
I badrummet har en detalj från en spinnrock blivit toalettpappershållare, medan handdukar hänger under siffror hämtade från registreringsskyltar. Det mesta i huset är loppisfynd och återbruksmaterial.
Första maj invigdes Drängstugan. Sedan dess har den hyrts ut till besökare från olika länder.
Camilla-Maria, som till vardags städar inom Svenska kyrkan, gör det också på hemmaplan. Men hon tycker inte att det är jobbigt utan känner snarare glädje över att kunna ha det rent och snyggt omkring sig. Hon säger också att hon uppskattar kontakten med gästerna och gillar rollen som värdinna.
– Jag blev berörd av deras lovord, säger hon om de första kommentarerna som lämnades i en liten gästbok.
Lars-Håkan håller med.
– Det känns bra när gäster och besökare uttrycker den känslan för Drängstugan som vi har önskat, säger han.