"Kyrkan var min vardag när jag växte upp. S:t Olai kyrka i Norrköping var 'pappas kyrka'. Jag uppskattar mest musiken, arkitekturen, konsten och skatterna i kyrkomiljön", säger Ylva Hermansson Sköld.
– Man kan säga att jag har tre liv. Kommunikatör, gallerist och guide. Sedan är jag en gräslig historienörd, säger Ylva Hermansson Sköld.
Hon är utbildad kulturvetare och jobbar som kommunikatör på kulturskolan i Västerås, driver Galleri Kosmos i Vadstena och är guide. Hon bor dels i Arboga, dels i Vadstena.
Familjen flyttade till Söderköping från Hudiksvall när Ylva var ett år. Hennes pappa hade fått en tjänst som kyrkomusiker i S:t Olai kyrka i Norrköping.
– Jag har tydligen hoppat runt bland många medeltida städer, skrattar Ylva. Jag är väldigt intresserad av den medeltida historien.
Varför är medeltiden så intressant?
– Riddarna. Det man ser på film har faktiskt hänt på riktigt, som Birger Jarl och grabbarna som byggde Kungapalatset i Vadstena.
Ylva beskriver att hennes fascination bottnar sig i den mängd artefakter, autentiska dokument och miljöer som är bevis från medeltiden.
– Det är lagom mycket i gränslandet mellan sägen, historia, fantasi och verklighet. Det är häftigt. Jag leker hela tiden. Mamma är lite av en folklivsforskare och jag tror det bor en forskare i mig också.
Vad betyder kyrkan för dig?
– Kyrkan var min vardag när jag växte upp. S:t Olai kyrka var "pappas kyrka". Mest uppskattar jag musiken, arkitekturen, konsten och skatterna i kyrkomiljön. Jag hade också en kristen uppfostran.
Ylva flyttade till Högsjö utanför Vingåker som tioåring. Det var då första gången hon träffade människor som inte var troende.
– Innan tvivlade jag inte en sekund på Gud, men sedan har det kommit och gått.
När Ylvas två barn var små, jobbade hon inom Svenska kyrkan i Skinnskatteberg. Hon fick fritt utveckla dess ungdomsverksamheten, något som till en början var spännande och roligt, men som sedan blev ett tungt lass.
– Jag blev helt slut och höll på att arbeta ihjäl mig. Jag jobbade med andras barn, men träffade inte mina egna. Jag skulle varit med dem istället.
Ylva beskriver tiden mellan Skinskatteberg och Västerås som omvälvande.
– Inom ett och ett halvt år hade jag bytt hemort, man och jobb. Från den lilla församlingen i en tyst kyrka till Kulturskolan mitt i Västerås centrum.
– Det är jättekul att jobba som kommunikatör på Kulturskolan, jag önskar ofta att jag var någon av lärarna i de olika roliga ämnena.
Hur blev det Vadstena?
– Min mamma bor där och min man Peter flyttade dit för att bli lärare på Hotell- och turismprogrammet i Motala.
Ylva har läst en ettårig guideutbildning på distans via Vadstena folkhögskola och blev klar förra året.
– Jag hade funderat på det länge och tänkte; "Nu gör jag det". Nu är jag "sve-guide", vilket är som ett guidecertifikat.
Vad är roligast med att guida?
– Jag kan nörda i historia. Det är någon annan som är intresserad och som vill lyssna. Kulturhistorian är roligast och Kungapalatset tycker jag är det bästa Vadstena har.
Ylva Hermansson Sköld framför kungapalatset i Vadstena. "Jag sydde den här dräkten efter ett porträtt av det man tror är Helvig av Holstein, Magnus Ladulås maka och drottning".
Ylvas mamma, Monica Gabrielsson Lantz, driver antikvariatet Mikrokosmos i Vadstena. Ylva driver Galleri Kosmos längst in i dess lokal tillsammans med sin man, hennes barndomskärlek, som hon gifte sig med för tolv år sedan.
– Jag ville ställa ut konst av mina vänner som är konstnärer och visa konst för "vanliga människor".
Målar du själv?
– Ja, akvarell. Om jag ser andra måla, måste jag måla själv. Jag inspireras mycket av musik.
Musik har alltid varit viktigt för Ylva. Hon beskriver sin pappa Bengt-Göran Sköld som en körprofil i Norrköping. Jag har alltid sjungit i många körer samtidigt. Jag har ganska höga krav på musiken, om det är dåligt vill jag inte vara med.
Ylva berättar att hon och hennes syskon sjöng i stämmor till bordsbönen vid matbordet hemma.
– Pappa hade skrivit egna stämmor till alla sex i familjen.
Ylva Hermansson Sköld om varför hon ville starta galleri: "Jag ville ställa ut konst av mina vänner som är konstnärer och visa konst för 'vanliga människor' ".
Ylva är synestetiker och kopplar ihop färg med andra saker, exempelvis en siffra, veckodag och ett ackord.
– Röd är tre, torsdag och D-moll eller D-dur. En färg är inte bara en färg, det är så mycket mer. Det är en funktionsvariation och jag förstod först för några år sedan att inte alla har det så här.
Hon beskriver att alla intryck gör henne trött, men att det samtidigt är en tillgång i hennes konstnärskap.
– Jag tror det är därför jag är aktiv i så många olika konstformer. Jag håller ju på med allt.
Hon berättar att hennes barn också är aktiva inom olika konstområden. Dottern Diza jobbar med musikproduktion under artistnamnet Diza Guava och sonen Sanfrid har gått filmprogrammet och är ett stort namn på Tik Tok.