De vilda blommorna får ta stor plats i Anna-Lisas trädgård .
På senaste tiden har Anna-Lisa Hagård synts i tidningen när det gäller grönytorna i Vadstena kommun. För henne är det viktigt att det finns blommor och platser där insekter och fåglar kan leva. Hjärtat för naturen syns tydligt i hennes egna trädgård, där växer sommarens alla blommor fritt.
– Min trädgård är alldeles speciell, det är inte jag som styr den, det är den som styr mig, skrattar Anna-Lisa.
Har det alltid varit viktigt för dig?
– Nej, men det kom till mig när småfåglarna försvann för mig, jag har inte sett en bofink på jag vet inte när. Gör inte vi någonting kommer det bli en katastrof. Och vad ska vi med alla de här välansade gräsmattor till?
I januari 2021 debuterade Anna-Lisa Hagård som barnboksförfattare, och nu, knapp sex månader senare, ligger en tryckt novellsamling och ett färdigskrivet manus till en tredje bok på vardagsrumsbordet.
– Jag har väl alltid varit road av att komponera, men sedan slog det till när man isolerade sig och jag började plocka i mina gamla papper. Jag tänkte att det där kan man göra något av, säger Anna-Lisa.
Innehållet i novellsamlingen, som än så länge bara finns i några få exemplar, är hämtat och inspirerat av händelser i Anna-Lisas liv. Allt ifrån kärlekshistorier till barndomsminnen och hennes gata, Krabbegatan, i Vadstena. I inledningen av novellen om gatan står det "Till dem som vågade vara annorlunda".
– Den handlar om de originalen som bodde här förr. Det var ensamma men färgstarka människor. Jag tyckte det var roligt så länge de levde.
Naturen har alltid varit ett stort intresse hos Anna-Lisa, men de vilda blommorna har kommit att bli allt viktigare för henne.
Hon träffade sin man Birger under gymnasiet och som tjugoåring började hon studera till lärare vid folkskoleseminariet i Kristianstad.
Anna-Lisa och hennes man flyttade till Stockholm för att Birger skulle komma närmre politiken och i samma veva utbildade sig Anna-Lisa till speciallärare. Senare sökte Birger en lärartjänst på Universitetet i Linköping vilket tog dem till Östergötland.
– Vi kom inte att bo i Linköping för jag tycker att det kan vara lite av en bondhåla arkitekturmässigt, säger Anna-Lisa med glimten i ögat och fortsätter:
– Vi hittade till slut ett ställe utanför Vadstena och närheten till staden fascinerade mig och familjen. Jag arbetade sedan som speciallärare på Rogslösa skola. Även många år som spanskalärare i Vadstena.
Just Anna-Lisas intresse för gamla ting och byggnader tog dem tillslut Krabbegatan i centrala Vadstena.
– Vi flyttade hit 1975. Det var min längtan till gamla hus som tog oss hit. Jag har alltid sett charmen i dem och att det är viktigt att sådant sparas. Huset byggdes 1840 och när vi flyttade in hade byggnaden samma omfattning som det har idag, men det var sjangserat. Vi fick hjälp av Tyko Vilén från Borghamn, han kunde verkligen gamla hus.
Anna-Lisa berättar att matlagning och städning aldrig varit något som roade henne, hon gjorde det som krävdes. Däremot har hon har alltid varit mer praktiskt lagd och är inte rädd att hugga i när det behövs.
– Jag har murat och byggt upp stenmurar, murat spisar och trivts med att putsa och reparera gamla grejer. Jag har väl anlag åt det hållet och min far var väldigt intresserad av gamla saker.
Den 8 juli fyller Anna-Lisa Hagård 90 år, det kommer hon fira med en liten familjetillställning.