Varje söndag står han där framför tv-kameran.
Engagerad och påläst – i tre och en halvtimmes direktsändning.
Anders Pihlblad – 52-åringen som föddes i Visby, växte upp i Norrköping och som i dag bor tillsammans med sin familj i Stockholm.
– Jag har en väldigt nära relation till alla tre städer. Vår familj är ofta på Gotland och jag hälsar på mamma nästan varje vecka på äldreboendet i Norrköping. Fast nu hälsar jag inte på henne alls när det är besöksförbud.
Det kan sägas direkt. Anders är precis lika sympatisk i verkligheten som framför tv-kamerorna. Han är mitt uppe i planeringen av söndagens "Nyhetsmorgon". Coronautbrottet – som på kort tid har lamslagit en hel värld – gör att nyhetsarbetet sätts på prov. Gäster bokas av, kollegor blir sjuka och läget förändras timme för timme.
– Det är en konstig tid just nu. Många som inte behöver vara i studion jobbar hemifrån. Eftersom jag har mycket att förbereda tänkte jag att det var mest praktiskt att vara här. Men nu sitter ändå alla hemma på sin kammare ...
Anders föddes 1968 – ett stenkast från ringmuren. Han växte upp som mellanbarn. Pappa var yrkesmilitär på ön. Mamma jobbade inom olika områden, men kom senare att ägna sig åt ungdomar som fastnat i drogmissbruk. När Anders var sju år flyttade han med mamma Eva och sina syskon till Östergötland.
– Det var ganska tufft att växa upp i Norrköping. Speciellt om man kommer som gotlänning och har en konstig dialekt.
Att han skulle bli journalist bestämde han sig för redan på mellanstadiet. Frökens man, Mikael Wadström, jobbade som reporter på Norrköpings Tidningar.
– Jag var frågvis och gillade att skriva. Jag tänkte att jobbet som journalist skulle passa mig.
Tillsammans med sin klasskompis gjorde han inhopp på sporten. Och efter avslutad journalistutbildning kastades han direkt in i hetluften som researcher i "Skytte".
– Det var en spännande och omtumlande tid. Jag gick från lokaljournalistiken till att jobba med en superkändis som Göran Skytte och ett program som alla tittade på.
Anders fortsatte till Aftonbladet där han jobbade som politisk reporter i fyra år. 1997 fick han anställning på TV4. Han kan fortfarande minnas sin första direktsändning som programledare för "Nyhetsmorgon".
– Det var en pärs! Jag skulle köra en hel vecka, måndag till fredag. I efterhand har jag tittat lite på vad jag gjorde – det var inte bra. Men det gav ändå mersmak.
Det var också på TV4 som han träffade sin man – Henrik Alsterdal, nyhetsankaret som i dag syns mest i "Efter fem". De hade jobbat på samma kanal, men aldrig riktigt pratat med varandra.
Minns du ditt första intryck av Henrik?
– Jag tyckte att han var väldigt svårpratad. Lite dryg så där. Men jag kunde inte ha mer fel ...
På en firmafest sa det plötsligt klick. Det var maskeradtema och Henrik hade en gul gummianka runt halsen.
– När man möter sin själsfrände kan det ta ett tag innan man förstår det. Men vi har verkligen vuxit ihop till ett team. Vi tycker väldigt mycket om varandra och vi är noga med att göra mycket tillsammans.
I dag har Anders och Henrik varit tillsammans i 14 år. 2013 gifte de sig på Mallorca. Tillsammans har de barnen Nike, 10 år, och Erling, 9 år.
– Det är först när man får barn som man förstår att "oj, det är det här som är livet". Åtminstone var det så för oss. Vi bygger mycket kring vår familj. Det mesta kretsar kring barnen och deras aktiviteter, att de ska ha det bra. Och så har de fantastiska mammor också.
Under sina år på TV4 har Anders gjort allt från att bevaka prins Harry och Meghan Markles bröllop på plats i London, till att intervjua Bill Clinton – i 55 sekunder.
Oj, det var snabbt?
– Ja, jag tog hans hand och ställde frågor samtidigt som jag fortsatte att skaka handen. Jag släppte aldrig greppet.
Han har också lett TV4:s stora partiledardebatter. Senast 2018 tillsammans med kollegan Jenny Strömstedt.
– Vi jobbar i många veckor med de här programmen. Och vet du, det är bara ångest! Det är verkligen jättejobbigt. Men man jobbar med fantastiska människor och när programmet väl är igång är det bara roligt ... det är coolt liksom.
Hur gör du för att koppla av när du kommer hem?
– Åh, det är inte alls svårt ...
Anders skrattar.
– Då har man barn som pockar på uppmärksamheten. Läxor som ska göras, fotbollsträningar. Våra barn är totalt ointresserade av vårt jobb – och totalt oimponerade.