Jaana hade inte sovit en hel natt på ett år men redan under första veckan i Grekland sov hon tre hela nätter i rad. Det enkla livet har gett henne en stor frihetskänsla.
Jaana Salo blickar ut över Medelhavet när vi hörs på telefon. Hon har för några månader lämnat Norrköping för den lugna byn Glossa, som ligger uppe i bergen på Skopelos.
Kvar i Norrköping är hennes åttaåriga dotter.
– Jag saknar henne otroligt mycket. Jag har aldrig varit ifrån henne längre än en vecka förut. Men hon kommer ner så fort det är möjligt på lovet. Vi hörs varje dag på Facetime men det är såklart inte samma sak.
– Det är en sådan sak som kan stoppa en som förälder, men å andra sidan var jag ingen bra och närvarande förälder när jag var som sjukast heller, säger Jaana.
Då ville hon dö. Nu mår hon allt bättre för varje dag.
Jaana Salo har åkt till Grekland för att läka sin depression. Att hon, som själv arbetar inom barnpsykiatrin, skulle må så dåligt att hon skulle behöva läggas in hade hon aldrig trott.
Jaana sjukskrevs från sin tjänst som enhetschef inom barnpsykiatrin i oktober. Vid sidan av drev hon ett koncepthus i Knäppingsborg vars syfte, ironiskt nog, var att sprida välbefinnande i Norrköping.
– Jag jobbade på heltid inom barnpsykiatrin när jag startade mitt bolag. Det förstår ju vem som helst att det blir mycket och det var också många som frågade mig hur jag skulle orka. Men jag har alltid varit en energisk person och trodde inte att det var några problem, jag tänkte att det löser sig.
Hon hyrde ut lokaler till olika aktörer och hade själv ett galleri.
– Jag insåg inte hur mycket jobb det är att driva ett eget bolag. Sedan kom covid och jag kunde inte bedriva verksamheten som jag hade tänkt.
I dag är bolaget avvecklat.
– Till en början gick jag inte ut med hur dåligt jag mådde. Det var först när det vände och jag började att må bättre som jag landade i att om någon ska berätta hur det är att leva med psykisk ohälsa så är det väl jag?
"Det är lugnande att sitta ensam nere på stranden och bara lyssna på vågorna."
Idén till företaget fick hon 2018 när hon läste rapporter om att nästan hälften av alla svenska kvinnor någon gång i livet drabbas av oro och ångest i någon grad.
– Det är farligt och allvarligt och vi måste hjälpas åt att vända på det här.
Men Jaana uppmärksammade inte sina egna varningssignaler. Det var hennes syster som uppmanade henne att söka hjälp. Via vårdcentralen fick hon läkemedel utskrivet.
– Saken är den att när man börjar ta den här medicinen så blir det ofta sämre först och för min del var det just det som hände. Två dagar efter att jag hade börjat medicinera kraschade jag och kunde inte ta mig upp ur sängen. Det var inte så att jag sov, jag kunde bara inte ta mig därifrån.
Psykiatrin hjälpte henne att justera medicineringen men hon mådde allt sämre.
Till slut kunde hon varken äta eller sova.
– Hjärnan blev som kidnappad av depressionen. Jag ville inte leva.
– Jag var inlagd på sjukhus i ungefär 2,5 vecka och fick hjälp med sömn, mat och stabilisering av medicinen. Det var något jag aldrig trodde att jag skulle vara med om.
Långsamt började Jaana att må bättre. Samtidigt hade hon, som är en väldigt rastlös person, svårt att acceptera att hon inte längre kunde göra saker på samma sätt som tidigare.
– Jag hade inte ens lust att måla, som i vanliga fall är min "to go-grej".
Hon bad läkaren om att få börja arbeta igen. Hon gjorde ett försök på 25 procent men det gick inte.
När Jaana mådde som sämst kunde hon inte ens måla. Nu går hon som lärling hos en holländsk konstnär.
1,5 år tidigare hade Jaana varit i Grekland för att gå i psykoterapi och yoga. Då kom hon i kontakt med en konstnär som hon ville gå som lärling hos.
När det stod klart att hon skulle vara sjukskriven en längre period föreslog hennes syster att hon skulle göra verklighet av drömmen.
Det kändes först som ett oöverstigligt projekt men efter en och en halv vecka var hon där.
– Jag insåg att om jag byter miljö så får jag mer fokus på mig själv och läkandet.
Kanske hade det inte blivit av om hon vetat hur knöligt det skulle bli. Utöver flyg via Wien och krav på ett max 72 timmar gammalt negativt covid-test var det svårt att ta sig fram i Grekland. Det var fortfarande strikta restriktioner och svårt att färdas mellan öarna.
– En del undrar varför jag var tvungen att åka just nu. Det var väldigt kritiskt hemma när jag åkte med personlig lockdown men här på ön är det knappt några sjuka nu. Så gott som alla är redan vaccinerade, säger hon och fortsätter:
– Jag valde inte att bli deprimerad nu. Jag inser att pandemin är superallvarlig men jag gjorde en avvägning kring min hälsa och ansåg att det här var nödvändigt.
I dag lägger Jaana mycket tid på att måla, meditera och reflektera.
Nu går Jaana i terapi två gånger i veckan. Kontakten med läkare hemma i Sverige fortsätter digitalt.
– Nu ligger mycket fokus på att stabilisera och skapa klarhet vad mitt liv ska innehålla.
Hon delar ateljé med konstnären men har också mycket egentid, något hon inte insett tidigare att hon har behov av.
Jaana Salo vill bryta stigmat kring psykisk ohälsa. Depression är en sjukdom och det går att bli frisk. Ju snabbare man agerar desto bättre.
– Alla behöver inte, och kan heller inte, åka till Grekland. Det är viktigt att hitta sitt sätt att läka.