Han har jobbat som bankman i 25 år. För Motalaborna känns han kanske igen från Handelsbanken, där han varit sedan 2011. Men förra året - mitt i livet - tog Pierre Norén beslutet: Han skulle sadla om - och bli mäklare.
Vi träffar honom på nya arbetsplatsen på Skandiamäklarna, i Motala, där han just nu gör sin praktik.
Hur föddes den här idén?
– Den har nog funnits i 10-15 års tid.
– Jag har haft mycket kontakt med mäklare i perioder, när jag hjälpt kunder som vill ta lån för att köpa bostad. Ibland är man ju med på visningar och så också, som bankman. Och då har jag tänkt att det där verkar spännande och kul.
Hur kommer det sig att du inte gjort bytet tidigare?
– Jag har nog inte riktigt vågat. Det krävs ju ganska mycket arbetstid för att lyckas som mäklare. Ofta är det på lite udda tider, kvällar och helger, och det har jag inte tyckt funkat tidigare. Jag har varit rädd att det ska ta för mycket tid från min familj. Men nu känner jag att det passar bättre. Barnen är större och klarar sig själva och sådär.
Vid årsskiftet förra året bestämde sig Pierre för att ta tag i drömmen. Han tog kontakt med Henrik Arkelskog, som bland annat äger Skandiamäklarna i Motala. Pierre berättade om sin idé att byta bransch och att han i så fall gärna skulle göra det tillsammans med företaget. Henrik tyckte det lät som en bra idé och hjälpte Pierre att komma igång med en distansutbildning, via Luleå Universitet.
Sista juni i år gjorde han sin sista dag på Handelsbanken, där han varit i nästan 10 år.
Hur var det att kliva ut från banken för sista gången som anställd?
– Det var lite speciellt... Jag har ju trivts bra där. Och har arbetskompisar som jag inte kommer träffa på samma sätt längre. Så det var både glädje och sorg.
Att byta karriär mitt i livet, det känns som en grej många drömmer om men kanske inte riktigt vågar. Har du känt av den normen?
– Nja. Det kan jag inte säga. Jag kände nog att jag jobbat mycket med liknande saker, så steget var inte lika stort som om jag bytt till... journalist, till exempel.
– Sen kände jag väl också att... jag är ju ändå 46... ska jag ha någon chans att göra någonting annat så kan jag nog inte vänta längre.
– Och... vad kan hända? Blir det fel så blir det fel. Då vet jag ju det i alla fall. Det är verkligen en insikt jag fått, att jag – och kanske fler med mig, mår bra av att våga prova.
Inspirerande, tycker jag.
I augusti ska Pierre skriva sin sista tenta. Om allt går som det ska räknar han med att kunna ansöka om mäklarregistrering till hösten.
Hur känns det än så länge?
– Det känns helt rätt. Jag kommer bli kvar här länge tror jag, haha.
Vad ser du mest fram emot just nu?
– Kundkontakten. Att träffa människor. Och hjälpa dem. Det kanske låter konstigt att "hjälpa" som mäklare, men för de allra flesta är en bostadsaffär den största affären man gör i livet, och det är både spännande och skrämmande. Att få vara med och skapa trygghet i allt det, och försöka få den situationen så bra som möjligt, det längtar jag efter.
Och Motala känns rätt?
– Ja, det tycker jag. Vi trivs jättebra. Det är nära till naturen och vatten. Alla har ju nära till vatten här. Alla kan säga att de har sjöläge i Motala, haha.
Är det något du kommer använda dig av när du börjar som mäklare, att skriva "sjöläge" på allt?
– Nej, hehe, riktigt så vid är inte definitionen.