Hjalmar Johansson brann för hembygdsvård, fotografering och musik.
Hjalmar Johansson föddes 1896 på gården Baggetorp i Tjällmo. Han livnärde sig som lantbrukare och kom att syssla med musik, måleri och kanske främst fotografering.
Det var det extraordinära som i början av 1900-talet dokumenterades med kamera av gemene man, men Hjalmar var inte som andra. Han var före sin tid då han dessutom dokumenterade sin samtid, vardagslivet på Tjällmobygdens torp och gårdar. Hjalmars barnbarn Pia Hjalmarsdotter berättar:
– Jag arbetade i vården och träffade människor som kom ihåg Hjalmar, bland annat en herre som hade umgåtts en del med honom. Han berättade att Hjalmar var en hygglig och bra människa, men det som var tråkigt för Hjalmar var att han alltid var före sin tid med tankar, idéer, åsikter och livssyn.
Det känner Pia igen sig i. Hon hann tyvärr aldrig träffa sin morfar när han var i livet och hon har kanske därför alltid varit nyfiken på honom som person.
– Han gick bort alldeles för tidigt. När jag hälsade på i Baggetorp var jag nyfiken på alla morfars grejer och gick på upptäcktsfärd i garderober och på vindar.
Hjalmar Johansson till vänster var med och grundade Tjällmo hembygdsförening 1931. Till höger Ivar Karlsson från Hälla född 1908.
Berättelser om hennes morfar har det alltid funnits säger Pia. Hon minns berättelser om hur han under verandan på gården satte ihop radiotransistorer och i mörkrummet framkallade han sina foton från glasplåtar och senare film.
– Min äldsta dotter blev intresserad av hans foton när vi hittade hans glasplåtar, hon fick hjälp att framkalla en del när hon gick en bildkurs på gymnasiet och kom då närmre sin gammelmorfar.
Han var dessutom en duktig konstnär och även då var motiven ofta från omgivningen i Tjällmo.
Tavla ur Östergötlands arkivförbunds digitala samling av gåramålningar. Målad av Hjalmar Johansson 1916, föreställande gården Klinttorpet i Tjällmo.
Hjalmar var förutom konstnärligt och fotografiskt duktig även en erkänd musiker och fick utmärkelsen riksspelman för sitt fiolspel. Det är tydligt att han hade många strängar på sin lyra, eller kanske fiol i det här fallet. Det bekräftar Hjalmars sonhustru Ann-Marie Jansson.
– Han var lantbrukare, correnfotograf, hobbyfotograf, konstnärssjäl, musiker, djur- och naturälskare och tekniskt intresserad.
Hjalmar firar jul i barndomshemmet i Baggetorp och spelar på sin fiol för familjen.
Han var en av de första att skaffa bil i Tjällmo och var tidig med både radio och telefon.
– Han erbjöd gärna skjuts i sin bil vid behov. Han var en social sällskapsmänniska som gärna diskuterade med vänner och bekanta sent in på nätterna.
Tjällmo hembygdsförening bildades vid ett sammanträde den 31 oktober 1931 där Hjalmar blev vice ordförande. 90-årsjubileumet firades på dagen med en tillbakablick på föreningens verksamhet och bildvisning med foton tagna av bygdens duktiga fotografer.
Tjällmo Hembygdsförenings 90-årsjubileum var välbesökt och bjöd på föreläsning, bildvisning och musik.
Det brukar heta att Hjalmar är hembygdsföreningens grundare. Ann-Marie minns att hennes mamma berättade att Hjalmar kom till deras gård och spanade runt och ville ta med föremål till ett blivande hembygdsmuseum, vilket han fick.
– Han ivrade verkligen för att ta tillvara gamla föremål som skulle bevaras till eftervärlden.
Säkert är att man har honom att tacka för en stor del av hembygdsföreningens bygdehistoriska bildskatt, en omfattande fotodokumentation av orten och dess befolkning.
Foto från Baggetorp Tjällmo. Från vänster Eberhard Jansson från Dråsa Norrgård född 1902, okänd man, Erik Jansson från Undsjö född 1896, Hjalmar Johansson från Baggetorp född 1896, Ivar Karlsson från Hälla född 1908.
– Det var många torpställen och miljöer som han fotodokumenterade. Och mängder av föremål som Hjalmar helt frankt åkte runt på gårdarna och samlade in, konstaterar Ann-Marie.
Hjalmar somnade in 1947 den 15 september, men satte helt uppenbart avtryck på omvärlden och i historien i sin iver att bevara och dokumentera.
– En sann konstnärssjäl med hjärtat på rätta stället som såg värdet i att dokumentera och bevara till eftervärlden.