Svagare arbetsrätt betalas med nya kompetensstöd

Totalt beräknas reformerna kosta staten cirka elva miljarder kronor.

– Att ha anställda med rätt kompetens blir allt viktigare, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) när hon inleder presskonferensen.

– Det här är den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, fortsätter hon.

Överenskommelsen är en del av januariavtalet mellan regeringen och Centern och Liberalerna. Mycket av förslagen avspeglar också uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv, tjänstemännens PTK och LO-facken Kommunal och IF Metall från i höstas.

Bland annat ändras lagen om anställningsskydd (las) så att en arbetsgivare får undanta tre anställda vid uppsägningar, oavsett företagsstorlek. I dag gäller två anställda i företag med högst tio anställda.

Visstidsanställning

Dessutom ändras lagtexten vid uppsägning av saklig grund, som ändras till sakliga skäl, vilket enligt Centerns arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl innebär att det blir tydligare vad som gäller.

Allmän visstidsanställning ersätts med särskild visstidsanställning. Den ska övergå till tillsvidareanställning efter 12 månaders anställning under en femårsperiod.

En arbetsgivare får inte anställa någon på korttidsvikariat för att undkomma denna regel. Arbetsgivare som missbrukar det kan bli skyldig att betala skadestånd.

Möjlighet att avtala om andra regler finns. Turordning och omställningstid ska gälla vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad.

11 miljarder

Förändringarna innehåller också, i enlighet med parternas överenskommelse, ett bättre omställningsstöd när det gamla jobbet ryker. Dessutom inrättas ett studiestödssystem för omställning till nytt yrke, upp till 44 veckor.

– Så förbättrar vi ett livslångt lärande, säger Arman Teimouri, arbetsmarknadspolitisk talesperson för L.

Stödet ska uppgå till 80 procent av inkomsten, dock högst 20 458 kronor i månaden.

Han poängterar att det inte handlar om några "hobbyutbildningar", utan syftar till att stärka individen i det fortsatta arbetslivet.

För studiestödssystemet krävs statlig finansiering, som enligt regeringen bedöms kosta mellan sex och nio miljarder kronor.

Totalt sett, när alla reformer är införda, beräknas statens årliga kostnad öka med cirka elva miljarder kronor, beroende på konjunkturutveckling.

Oklart om fler jobb

Inga tydliga svar ges på frågan om förändringarna kommer att skapa fler jobb. Det är något som kommer att utredas efter att reformerna genomförts.

– Det här kommer att förbättra svensk arbetsmarknad. Ger ökad flexibilitet, stärkt anställningsskydd för personer med osäkra anställningar och ökad möjlighet till kompetensutveckling. Jag tror att många kommer att bejaka detta, säger hon.

För att kunna ta del av studiestödet får en anställd inte vara mer än högst några år över 60 år. På frågan om förslagen inte riskerar att missgynna äldre på arbetsmarknaden, säger Nordmark:

– Nej, jag ser inte det faktiskt, någonstans måste man finna en avvägning. Det är inte rimligt att staten ska finansiera studier om du har ett år kvar att arbeta, det måste finnas så att säga en avkastning också för skattebetalarna att man kliver in i en sådan här utbildning. Det är en viktig princip.