Ministern hoppas pÄ rekyl för brittisk handel

Trots brexit hoppas Sveriges handelsminister Anna Hallberg (S) pĂ„ en rekyl uppĂ„t för svensk handel med Storbritannien i Ă„r – efter fjolĂ„rets kollaps. Hon tror samtidigt att britterna utanför EU kan bli en ny kraft för mer frihandel i vĂ€rlden.

Anna Hallberg (S), utrikeshandelsminister, laddar upp för en nystart för samarbetet med Storbritannien efter brexit. Arkivbild.

Anna Hallberg (S), utrikeshandelsminister, laddar upp för en nystart för samarbetet med Storbritannien efter brexit. Arkivbild.

Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Politik2021-02-08 06:31

– Nu ska vi göra mer affĂ€rer ihop och nu ska vi pĂ„verka handelspolitiken globalt, sĂ€ger Anna Hallberg till TT efter att ha haft ett första möte med sin brittiske kollega Greg Hands sedan Ă„rsskiftet.

Sedan de sÄgs senast har Storbritannien till slut lÀmnat EU:s inre marknad. Handeln regleras i stÀllet av ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien, som kom pÄ plats i sista minuten.

LÄgt hÀngande frukter

Den nya handelsrelationen stÀller frÀmst till det för smÄ företag, utan rutiner för att hantera handel med lÀnder utanför EU, enligt Hallberg. Men hon tror att Àven de kommer att vÀnja sig och pÄminner om att 30 procent av svensk export redan faktiskt gÄr till lÀnder utanför EU.

Hon beskriver avtalet mellan EU och Storbritannien som i grunden bra, men tillÀgger att det finns onödiga problem som gÄr att lösa ganska enkelt och att det nu Àr viktigt att man ocksÄ ser över vad som kan förbÀttras i avtalet.

– Vi har redan hört att man behöver se över hur det funkar med tillstĂ„nd, transporter och logistik. Det finns vissa buggar i flödena, som gĂ„r att lösa snabbt. Vi ska plocka de hĂ€r lĂ„gt hĂ€ngande frukterna sĂ„ fort det bara gĂ„r, för att underlĂ€tta handeln, sĂ€ger hon.

Arbetet med detta sker i första hand i en rad kommittéer, med representanter frÄn EU och den brittiska sidan.

– DĂ€r ska vi vara aktiva, sĂ€ger Hallberg.

Det handlar bland annat ocksÄ om att börja godkÀnna brittiska yrkeskvalifikationer i EU och vice versa och underlÀtta för digitala flöden mellan Storbritannien och EU.

– Det Ă€r problem som skulle kunna gĂ„ att lösa med fortsatta förhandlingar. Det Ă€r upp till EU naturligtvis, att förhandla det vidare. Det ska man göra ocksĂ„, sĂ€ger Hallberg.

Samtidigt planerar hon att tillsammans med sin brittiska kollega att arrangera ett gemensamt sÄ kallat Business Forum, nÄgon gÄng i slutet av Äret eller nÀsta Är.

– DĂ€r vill vi involvera vĂ„ra företag och nĂ€ringsliv, olika sektorer som Ă€r intresserade, och göra ett avstamp för att samarbeta bĂ€ttre, sĂ€ger hon.

– NĂ€ringslivet mĂ„ste in i det hĂ€r och vi ska hjĂ€lpa till, tillĂ€gger hon.

Handeln föll rejÀlt

Sveriges handel med Storbritannien föll rejÀlt i fjol, betydligt mer Àn nedgÄngen i handeln med EU.

– Vi ska fĂ„ tillbaka exporten till tidigare nivĂ„er. Det mĂ„ste vara en mĂ„lsĂ€ttning. Sedan ska vi öka den, sĂ€ger Hallberg.

Investeringarna mellan lÀnderna ska ocksÄ upp, enligt Hallberg.

Hon bekrÀftar samtidigt att det finns en risk för att drastiska Àndringar i exempelvis statsstöd, miljökrav, arbetsrÀtt och skatter i EU eller Storbritannien kan skapa obalanser i relationen och sluta med en tullkonflikt.

– Naturligtvis ska vi uppmĂ€rksamma om det skulle komma nya regler pĂ„ nĂ„gon sida av kanalen som gör att det kĂ€nns som att vi inte lĂ€ngre har en jĂ€mn spelplan. Det finns ett institutionellt ramverk för det, för att processa och vĂ€cka talan mot varandra, sĂ€ger Hallberg.

Men hon varnar för att gÄ hÀndelserna i förvÀg nÀr det gÀller detta.

– Dialogen finns dĂ€r. Den goda viljan finns. Och hittar vi exempel pĂ„ att handelshinder uppstĂ„r ska vi försöka lösa dem sĂ„ snabbt som möjligt.

Hallberg saknar redan sina brittiska kollegor i den handelspolitiska debatten med kollegor i EU. För att fylla delar av tomrummet har hon tagit initiativ till en arbetsgrupp med kollegor frÄn sju andra EU-lÀnder som vill motverka protektionistiska tendenser och frÀmja en frihandelslinje.

– Det kallades först Stockholm 6. Sedan anslöt Ă€ven Irland och Estland, sĂ„ nu Ă€r vi Stockholm 8.

"JÀtteviktigt möte"

Förutom Estland, Irland och Sverige ingĂ„r Danmark, Finland, NederlĂ€nderna, Tjeckien och Tyskland i Stockholm 8 – lĂ€nder med regeringar som samordnar sig handelspolitiskt inför EU-möten.

– NĂ€r det gĂ€ller den globala arenan ser jag ocksĂ„ möjligheter. DĂ€r blir Storbritannien nu en egen röst som kan driva frihandelsfrĂ„gor tillsammans med lĂ€nder som USA och Sydkorea inom VĂ€rldshandelsorganisationen WTO.

WTO-mötet sommaren 2020 stÀlldes in och organisationen har under flera Är pÄ olika sÀtt motarbetats av den förre USA-presidenten Donald Trump och hans regering. Med Joe Biden i Vita huset hoppas Hallberg pÄ att reformer av WTO ska kunna genomföras, som gör organisationen relevant för att reglera internationella handelskonflikter igen.

– DĂ€r Ă€r Storbritannien verkligen en partner till oss, för att Ă„stadkomma detta, sĂ€ger hon.

Siktet Àr instÀllt pÄ ett fysiskt WTO-möte i höst.

– Det blir ett jĂ€tteviktigt möte.

Fakta: Ras för handeln med Storbritannien

I Sverige berĂ€knas cirka 6 000 företag arbeta med export till Storbritannien, vilket enligt Kommerskollegium sysselsĂ€tter 66 000 personer.

Under 2019 uppgick Sveriges export av varor och tjÀnster till Storbritannien till 156 miljarder kronor, medan importen lÄg pÄ 158 miljarder. Men covid-19-krisen 2020 slog hÄrt mot handeln mellan lÀnderna.

Under perioden januari-oktober föll svensk varuexport till Storbritannien med 16,4 procent (minus 11,7 miljarder kronor) jÀmfört med samma period 2019. Det kan jÀmföras med nedgÄngen för Sveriges totala export pÄ 7,1 procent.

TjÀnstexporten under perioden januari-september 2020 föll samtidigt med 20,9 procent (minus 12,2 miljarder kronor). Det kan jÀmföras med en nedgÄng för tjÀnsteexporten totalt under samma period pÄ 12,1 procent.

Den kraftiga nedgÄngen för handeln med Storbritannien förklaras bland annat av att landet drabbades hÄrdare Àn mÄnga andra av covid-19-pandemin

KĂ€llor: Kommerskollegium, Utrikesdepartementet


Fakta: HÄrt drabbat av coronakrisen

Covid-19-pandemin och pÄföljande nedstÀngningar och restriktioner har slagit hÄrt mot Storbritanniens ekonomi. Omkring en tiondel av landets BNP raderades ut under 2020, vilket gör Storbritannien till ett av de allra hÄrdast drabbade lÀnderna i coronakrisen i hela Europa.

Den brittiska ÄterhÀmtningen 2021 ser ut att bli svagare Àn vÀntat. Internationella valutafonden sÀnkte i slutet av januari sin tillvÀxtprognos för den brittiska ekonomin i Är till 4,5 procent, en sÀnkning med 1,4 procentenheter jÀmfört med föregÄende prognos.

Landets centralbank Bank of England rÀknar med att det dröjer till början av 2022 bara för att lyfta upp den brittiska ekonomin till samma storlek som före pandemin. MÄnga ekonomer rÀknar dock med att detta kommer att ta flera Är till.

En bromskloss för ÄterhÀmtningen Àr brexiteffekter, som enligt IMF:s chefsekonom Gita Gopinath drar ned den brittiska tillvÀxten med omkring 1 procentenhet i början av 2021.

Den brittiska ekonomin var som EU-land unionens nÀst största ekonomi efter Tyskland med cirka 15 procent av EU:s sammanlagda BNP.

KĂ€lla: Reuters

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!