EU:s klassning av gröna investeringar sågas

Förslaget om vilka investeringar som ska klassas som tillräckligt gröna har presenterats på onsdagen. Branscherna som berörs verkar inte särskilt nöjda. Fast det är inte helt lätt att begripa vad som egentligen menas, konstaterar de.

På energiområdet har Carl Berglöf, energiexpert på branschorganisationen Energiföretagen stenhård kritik.

– Vi är inte nöjda. Det här förslaget bör röstas ned, säger han.

Kriterierna för vad som ska anses vara en grön investering är betydligt hårdare än EU:s övriga miljölagar, anser han.

Det gör att den gröna klassningen blir en slags smygskärpning av miljölagarna, utanför den vanliga lagstiftningsprocessen i EU. Det gäller både vattenkraften och bioenergin som får hårdare regler i den här klassningen än i övriga miljölagar, förklarar han.

– Det blir en dubbelreglering, utvecklad i en EU-akt och inte genom lag. Så får man inte göra. Det innebär att EU underkänner sin egen demokratiska process, säger Carl Berglöf.

Vill ge bakläxa

Ola Hansén, klimatexpert på Världsnaturfonden, tycker dock att en hel del i förslaget är bra.

– I det tidigare läckta förslaget fanns stora öppningar för naturgasen. Men den har lyfts ut nu, det är bra. Vi skulle också vilja att bioenergi lyftes ut på samma sätt som naturgasen. Det finns både bra och dålig bioenergi, säger Ola Hansén, som vill ge EU-förslaget bakläxa.

Egentligen är dock hela klassningssystemet för "binärt", tycker han, antingen helt bra eller inte, det hade varit bättre med fler grader på skalan. När en näring anses som grön så finns det ingen drivkraft för finansbranschen att utvecklas mot ännu grönare investeringar, tycker han.

När det gäller skogsbruket tycker Lennart Axell, skogsexpert på LRF Skogsägarna, att förslaget inte har tagit tillräcklig hänsyn till hur vi har det med skogstillväxten här uppe i norr, där skogar inte växer färdigt på 30 år. EU-förslaget innebär att varje skogsskifte ska ses för sig, inte skogsbruket som helhet, vilket är olyckligt, tycker han.

– Man missar skogens verkliga klimatnytta, det är ett dråpslag. Jag är väldigt kritisk, säger Lennart Axell.

Magnus Berg på Skogsindustrierna är inte lika upprörd, men inte heller helt nöjd.

– Det är bra att skogsbruk finns med, säger han.

I tidigare förslag har det sett ut som om skogsbruk skulle ha tagits bort.

Skog enbart som kolsänka

– Det dåliga är att det bara är fokus på skogen som kolsänka. Den premieras inte för andra saker, som att ersätta fossila bränslen.

Dessutom, det kommer att bli mycket administration för skogsägarna. Även för dem med bara lite skog.

– Det blir väldigt många fler som som måste göra en klimatbidragsanalys för sin skog, säger Magnus Berg.

För finansbranschen kommer EU:s taxonomi att bli mycket viktig, enligt Anders Oscarsson, ägaransvarig på AMF.

– Det kommer att påverka vad vi investerar i. Vi kommer att lusläsa det här. Det är lagstiftning som vi måste förhålla oss till, säger han.

Carina Silberg, ägaransvarig på Alecta, ser också klassningen som viktig.

– Den är ett ramverk som gör det möjligt att jämföra investeringar. Men man ska ha klart för sig att den är mörkgrön, verkligen mörkgrön.

– Det är ett smalt nålsöga att ta sig igenom, och det ska det vara. Men hela idén med det är att vi får referensvärden och något att förhålla oss till. Alecta kommer att fortsätta investera i hela paletten av gröna nyanser, inte bara det mörkgröna, säger Silberg.