Den senaste mÄnaden har Kina slagit mot pÄ flera stora nÀtbaserade företag. Det har drabbat bÄde enskilda stora techjÀttar men ocksÄ hela utbildningssektorn eftersom en stor del av den har digitaliserats.
Förklaringarna frÄn Peking till nedslagen har varierat frÄn databrott till politisk agenda och har lett till miljardförluster för bÄde de kinesiska företagen och utlÀndska investerare.
ââDe företagen Ă€r tillvĂ€xtmotorer för Kina. Man hotar egna intressen, och det gĂ„r inte ihop, sĂ€ger Ljunggren.
Ăka födelsetalet
Kinas utbildningsminister meddelade i onsdags att staten kommer att genomföra flera Ă„tgĂ€rder för att fĂ„ stopp pĂ„ utbildningstjĂ€nster som ges mot betalning â en bransch som omsĂ€tter mer Ă€n tusen miljarder kronor per Ă„r. Och veckan före infördes en reglering inom utbildningssektorn som förbjuder aktörer att bedriva vinstgivande utbildning i form av privatlektioner i huvudĂ€mnen utanför skoltid.
Officiellt motiveras detta med att det ska minska stressen för skolbarn och sĂ€nka utbildningskostnaderna för deras förĂ€ldrar. Ăver 75 procent av kinesiska barn i Ă„ldern 6 till 18 Ă„r tog privatlektioner under 2016, enligt en undersökning som Reuters tagit del av.
ââEftersom utgifterna för den typen av privat utbildning blir högre för varje barn i en familj ser myndigheterna en risk för att det pĂ„ sikt Ă€ven minskar barnafödandet, sĂ€ger Jerker Hellström, som driver analysföretaget Swedish Center for China Studies, till TT.
Peking oroas över att det föds för fÄ barn i landet och har lÀttat ytterligare pÄ den tidigare sÄ strikta barnbegrÀnsningspolitiken.
Förstör för egna entreprenörer
De nya regleringarna förbjuder Ă€ven utlĂ€ndska investeringar i utbildningssektorn. TvĂ„ kinesiska företag inom digitala utbildningstjĂ€nster Ă€r noterade pĂ„ New York-börsen â och deras aktievĂ€rde har mer Ă€n halverats den senaste veckan. Samma sak hĂ€nde flera andra stora kinesiska utbildningsföretag pĂ„ Hongkongbörsen.
ââDen kinesiska staten vill undvika utlandsĂ€gandet via börser i utlandet. De vill hellre att investeringarna sker i Kina dĂ€r de kan kontrollera dem pĂ„ ett helt annat sĂ€tt, sĂ€ger Hellström.
Det Àr lÄngt ifrÄn första gÄngen som den kinesiska ledningen försvÄrar för sina entreprenörer utomlands. I början av juli noterades det kinesiska persontransportbolaget Didi Global pÄ New York-börsen. TvÄ dagar senare stoppade internetmyndigheten i Kina nedladdningar av bolagets mobilapp, vilket ledde till en kurskollaps och företagsÀgarna förlorade över en miljard dollar pÄ bara tvÄ dagar.
Enligt myndigheten hade Didi Global brutit mot kinesiska regler för insamling av personuppgifter.
ââKina ser att det finns en möjlighet för företagen att samla in information som skulle vara skadlig för landet om den kom i fel hĂ€nder. Det har funnits spekulationer om att kinesiska företag kan behöva dela med sig av kĂ€nslig data till USA i och med noteringen pĂ„ Wall Street, sĂ€ger Jerker Hellström.
Nationell sÀkerhet
SkÀrpta regleringar för techjÀttar Àr en trend i hela vÀrlden.
PÄ EU-nivÄn pÄgÄr diskussioner om en global bolagsskatt för digitala företag. I USA pÄgÄr det en monopolgranskning av de fyra största nÀtbolagen. Men för Kina handlar det snarare om nationell sÀkerhet.
ââKinas ledare Xi Jinping Ă€r vĂ€ldigt inriktad pĂ„ att partiet ska ha en dominerande roll, prĂ€glat av kontroll och lojalitet. Han blir aldrig tillfredsstĂ€lld, han tycker att man bör alltid försĂ€kra mer för att sĂ€kra stabiliteten. Men det drabbar hightech-företagen â det mest innovativa och det mest tillvĂ€xtgenererande som Kina har, sĂ€ger Ljunggren.