De kraftigaste penningpolitiska stimulanserna sedan 1930-talet och tre gigantiska finanspolitiska stödpaket i pandemin â bland annat med checkar direkt i brevlĂ„dan till amerikanska hushĂ„ll â pekas ut som pĂ„drivande faktorer bakom inflationslyftet i USA.
I paketen ingÄr extra stöd till arbetslösa, som löper ut i september. Detta stöd har enligt kritiker gjort ersÀttningarna sÄ höga att de trycker upp lönekraven nÀr företag vill rekrytera ny personal efter nedstÀngningarna, samtidigt som det blivit mindre attraktivt för vissa arbetslösa att söka jobb.
Stora utdragna projekt
Men det kan bli mer â om demokrater och republikaner kan enas. En omdebatterad gigantisk infrastruktursatsning pĂ„ tusen miljarder dollar (motsvarande 8 700 miljarder kronor) ligger i kongressen. Det handlar om stora och utdragna anlĂ€ggningsprojekt, som ekonomer pĂ„ kort sikt tror kan trycka upp transportkostnaderna i USA Ă€nnu mer.
Men ser man pÄ traditionella riktmÀrken verkar det dock inte vara nÄgon ko pÄ isen pÄ rÀntemarknaden. RÀntan pÄ USA:s tioÄriga statsobligation har fallit frÄn nivÄer över 1,7 procent i slutet av mars till under 1,2 procent i början av augusti. Och Fed-chefen Jerome Powell hÄller fast vid att det rör sig om en övergÄngsfas med förhöjd inflation, som kommer att sjÀlvdö.
ââMen tioĂ„rsrĂ€ntan har varit mĂ€rkligt lĂ„g under sommaren och jag tror att man ska vara försiktig nĂ€r man tolkar den, varnar Torbjörn Isaksson, ekonom pĂ„ Nordea.
Han rÀknar med att onsdagens statistik kan visa att inflationen fortsatte uppÄt i juli och pekar ut förra veckans starka arbetsmarknadsrapport frÄn USA som en potentiell vÀndpunkt uppÄt för marknadsrÀntorna.
Orostecken
Samtidigt rapporterar tidningen The Wall Street Journal om andra orostecken. Banker och marknadsaktörer gör just nu rekordstora korta insĂ€ttningar pĂ„ Fed-konton, dĂ€r de fĂ„r en rĂ€nta pĂ„ 0,05 procent â transaktioner som görs i stĂ€llet för att köpa statsskuldvĂ€xlar eller företagscertifikat. Detta ses av mĂ„nga ekonomer som ett tecken pĂ„ nervositet pĂ„ marknaden.
Olle Holmgren, ekonom pĂ„ SEB, gör i grunden samma bedömning som Fed. Han tror att inflationen kommer falla tillbaka ned mot inflationsmĂ„let pĂ„ egen hand â utan drastiska Ă„tgĂ€rder.
Han pekar bland annat pÄ hur pandemirelaterade prislyft pÄ begagnade bilar Àr en faktor som kommer att ebba ut.
Prisökningarna har tagit fart rejÀlt sedan biluthyrningsfirmor efter att ha sÄlt ovanligt mycket bilar tidigare i pandemin nu fÄtt brist pÄ bilar nÀr efterfrÄgan lyfter i takt med att restriktioner hÀvs.
ââPriserna pĂ„ nya bilar har stigit med 6â7 procent. Det Ă€r ganska mycket pĂ„ ett Ă„r. Men begagnade bilar Ă€r upp med nĂ€stan 50 procent (i USA), sĂ€ger han.
Dra ned pÄ stödköp
Scenariot Ă€r att denna trend nu viker samtidigt som prisuppgĂ„ngarna för hotell och transporttjĂ€nster â upp frĂ„n nedstĂ€ngningsnivĂ„erna â avtar.
ââMan har redan Ă„tertagit de viktiga delarna av de prisfall som var vĂ„ren 2020, sĂ€ger Holmgren.
Produktionsproblem, komponentbrist och höga transportkostnader finns dock kvar som en underliggande blÄslampa pÄ priserna, vilket gör att det snart kan vara dags för Fed att dra ned pÄ sina stödköp och försiktigt börja flagga för en tidigarelagd första rÀntehöjning efter krisen.
ââDet Ă€r troligt att det blir ganska höga inflationssiffror för juli ocksĂ„, sĂ€ger Holmgren.