Varje Är utsÀtts tusentals svenskar för investeringsbedrÀgerier som rör kryptovalutan bitcoin. Enligt Finansinspektionen blir nÀtverken bakom brotten allt mer raffinerade i sina upplÀgg.
ââJag skulle sĂ€ga att de Ă€r vĂ€ldigt duktiga och har bĂ„de argument, svar pĂ„ frĂ„gor och webbplatser som mĂ€ter sig med eller till och med Ă€r bĂ€ttre Ă€n hos verkliga aktörer, sĂ€ger Lars Malmström, chef för konsumentavdelningen pĂ„ FI.
En ny trend som FI lagt mÀrke till i Är Àr att bedragarna allt oftare försöker ge sken av att man har samröre med myndigheter för att fÄ verksamheten att verka legitim.
"Drar sig inte för nÄgot"
Det kan exempelvis handla om att falskeligen uppge sig ha tillstÄnd att driva sin verksamhet eller pÄstÄenden om att man samarbetar med Finansinspektionen.
ââDe hĂ€r personerna drar sig inte för nĂ„got, de skyr inga medel för att framstĂ„ som seriösa, sĂ€ger Lars Malmström.
TillvÀgagÄngssÀttet för sjÀlva bedrÀgeriet kan skilja sig Ät, men enligt Lars Malmström finns det tvÄ huvudsakliga metoder. Den ena gÄr ut pÄ att be brottsoffret om en relativt liten summa pengar som kan ligga pÄ runt 2 500 kronor.
ââEfter upprepade pĂ„stötningar blir det sedan successivt mer.
Den andra metoden handlar i stÀllet om att lura mÀnniskor att sÀtta in större belopp pÄ en gÄng. Men Àven de fall som börjar med mindre belopp slutar ofta med att den som lurats blir av med hundratusentals kronor, förklarar Lars Malmström.
Undvik okÀnda aktörer
Han sÀger ocksÄ att det finns nÄgra saker man ska ha i bakhuvudet för att att undvika att bli utsatt för den hÀr sortens bedrÀgerier.
ââSer det för bra ut för att vara sant sĂ„ Ă€r det nog ocksĂ„ det. Man kan exempelvis inte fĂ„ en garanterad avkastning pĂ„ 30 procent pĂ„ insatt kapital, det fungerar inte pĂ„ det sĂ€ttet i verkligheten.
Han varnar Àven för att göra affÀrer med ett företag man inte kÀnner till sedan tidigare och rÄder till att alltid göra bakgrundskontroller innan man vÀljer att investera. En annan sak att ha i Ätanke Àr att Finansinspektionen inte sysslar med investeringserbjudanden, understryker Lars Malmström.
De som hör av sig till myndigheten efter att ha blivit utsatta uttrycker ofta skam.
ââMen dĂ„ förklarar vi för dem att det Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att luras eftersom bedragarna Ă€r sĂ„ pass skickliga och förtroendeingivande.
Viktigt att anmÀla
Skammen fÄr mÄnga att dra sig för att anmÀla bedrÀgerierna till polisen och Finansinspektionen.
ââDet Ă€r vĂ€ldigt viktigt att man gör anmĂ€lan, det innebĂ€r att vi kan varna andra och efter ett samtal om anmĂ€lan fĂ„r vi alltid en tydlig kĂ€nsla av att den som hört av sig kĂ€nner att han eller hon har gjort nĂ„gonting bra, sĂ€ger Lars Malmström.
ââOch Ă€ven om sĂ„dana hĂ€r brott Ă€r svĂ„ra att utreda Ă€r det bra att polisen fĂ„r reda pĂ„ dem och dessutom lyckas de ibland fĂ„ fast dem som ligger bakom.