Att allt blivit dyrare kan i det kortare perspektivet förklara att allt fÀrre arbetare i LO-yrken inte gÄr med i eller lÀmnar facket.
ââDet Ă€r framför allt LO-grupper som har drabbats av att allt blivit dyrare. Vad kan man dĂ„ avstĂ„ ifrĂ„n, jo medlemskap i facket kan vara en sĂ„dan kostnad, sĂ€ger professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet och mĂ„ngĂ„rig expert pĂ„ facklig organisering.
Men trenden Àr tydlig Àven pÄ lÀngre sikt, enligt rapporten som tagits fram av tankesmedjan Arena Idé. Efter en viss ÄterhÀmtning under pandemiÄren minskade den fackliga organisationsgraden Äter igen förra Äret, det vill sÀga andelen anstÀllda som Àr med i nÄgot fackförbund.
Fyra av tio arbetare inte med
Anders Kjellberg gÄr Ärligen igenom förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden med fokus pÄ facklig organisering. Under 2022 sjönk organisationsgraden bland arbetare i LO-yrken till 59 procent, frÄn 62 procent Äret innan. SÄ lÄg har den aldrig varit modern tid.
Viktigaste orsaken, vid sidan av de rusande priserna, Àr enligt Kjellberg att allt fler utlandsfödda kommer ut pÄ arbetsmarknaden. I fjol ökade antalet anstÀllda arbetare, födda utomlands, med 33 000, till nÀrmare en tredjedel av samtliga anstÀllda arbetare i Sverige. De inrikes födda minskade i antal med drygt 40 000, enligt Anders Kjellberg.
ââUtrikesfödda finns ofta i yrken med lĂ„ga löner, sĂ€ger Kjellberg och konstaterar att de jobbar i branscher dĂ€r facket har en svagare stĂ€llning, som exempelvis i krogbranschen och taxibranschen.
De har heller kanske inte en facklig tradition att falla tillbaka pÄ i lika stor utstrÀckning, sÀger Kjellberg.
De svagaste inte med
Facket Àr ofta, paradoxalt nog, svagare dÀr de otrygga jobben Àr som vanligast, bland de deltidsanstÀllda, tidsbegrÀnsat anstÀllda, ofta yngre mÀnniskor och de med utlÀndsk bakgrund.
ââDet Ă€r svĂ„rare att rekrytera dessa, sĂ€ger Kjellberg.
Fackens hemlÀxa: Framför allt inte höja medlemsavgiften, kanske ha rabatter, bÀttre information, kanske frÀmst till de mÄnga som har svÄrare med sprÄket och ingen kunskap kring vad facket Àr för nÄgot, och att ha en representation pÄ arbetsplatsen, resonerar Anders Kjellberg.
Kan det finnas en besvikelse, att facken inte fÄr nÄgot gjort?
Anders Kjellberg konstaterar att flera medlemmar lyft andra frÄgor Àn enbart löner. Han pekar bland annat pÄ missnöje med arbetstider och andra villkor hos Sekos medlemmar som protesterat mot den egna ledningen.
ââDĂ€r finns uppenbarligen ett missnöje, sĂ€ger han.
Rekordstor klyfta
Ăven tjĂ€nstemannafacken tappar nĂ„got, men frĂ„n betydligt högre nivĂ„er, frĂ„n 74 till 73 procent 2022.
Det gör att klyftan mellan arbetare och tjÀnstemÀn nu har vuxit sig rekordstor Ät andra hÄllet. Förr var det arbetarna som i första hand organiserade sig. SÄ Àr det alltsÄ inte lÀngre. à r 2006 var lika mÄnga tjÀnstemÀn som arbetare fackligt anslutna, 77 procent av de som jobbade. Sedan gick tjÀnstemÀnnen förbi.
Sammantaget minskade den fackliga organisationsgraden pÄ den svenska arbetsmarknaden nÄgot i fjol, till 69 procent. Det gör ÀndÄ Sverige till vÀrldsmÀstare i facklig organisering, om man bortser frÄn Island, enligt Anders Kjellberg.