Det är högst begripligt att förslaget väckt starka reaktioner. Det hör ju knappast till vanligheten att man tar städernas parker i anspråk som tomtmark. Parker har sedan århundraden varit en naturlig del av stadens struktur. De har anlagts inte bara till prydnad utan också som rekreationsområden för allmänheten och hälsosamma lungor i en alltmer urbaniserad miljö. Även i städer med hårt exploateringstryck har det av tradition varit självklart att respektera och slå vakt om parkerna.
Asylenparken eller Slottsträdgården är en av landets äldsta parker och en viktig del av Vadstenas unika kulturmiljö. Den tillkom i samband med Gustav Vasas slottsbygge vid mitten och senare delen av 1500-talet. På den äldsta bevarade Vadstenakartan, daterad 1642, framgår hur slottets omgivning var gestaltad. Södra delen av området består i väster av Kalkhagen, i dag Vasagårdens område, och i öster den så kallade en Kungs- eller Slåtts Trädgården, som i stort sett motsvarar nuvarande Asylenparken och en del av Hamnparken. På kartan ser man att Slottsträdgården på alla sidor var omgärdad av ett staket och att den var trädplanterad. 1655 års karta över Vadstena redovisar Slåts Träägården och i denna ett åttkantigt Lusthus. På Johan Ekeboums bekanta karta från 1705 har slottsträdgården en något större utsträckning åt väster och har sin nuvarande fulla längd fram till Södra vägen. Den är fortfarande inhägnad och trädplanteringen är schematiskt markerad med jämnt utplacerade trädsymboler. På en karta från 1783 redovisas den öppna ytan inne i trädgården som en liten parterr, uppdelad i fyra kvarter.
Tillkomsten av Schwarts stora sockerbruksbyggnad på 1870-talet var ett brutalt ingrepp i parken, som dock i övrigt lämnades i stort sett oexploaterad. När den stora industribyggnaden efter arkitekten Axel Kumliens skickliga ombyggnad redan 1895 fick en helt ny funktion som sjukhus för mentalpatienter, var den gamla slottsträdgården naturligt nog en ovärderlig tillgång med tanke på att en parkanläggning måste finnas vid varje större sjukhus. Ett väl bevarat exempel är parken framför Sofiahemmet i centrala Stockholm, liksom också Lasarettsparken i Vadstena. Slottsträdgården restaurerades, nya trädplanteringar och gångvägar gav parken dess nuvarande karaktär av angenäm och samtidigt ärevördig engelsk park.
Slottsträdgården eller Kungsträdgården som den kallas på 1642 års karta och i en reseskildring från 1789, har genom seklerna bevarats i stort sett i sin ursprungliga omfattning, och behållit sin användning som lustpark och nyttoträdgård. I dag fungerar den gamla slutna kungsträdgården som Vadstenas största park, en offentlig och uppskattad rekreationsplats, en prydnad för Vadstena och en miljö med en stark historisk laddning. Lyckliga omständigheter har gjort att Vasarnas slottsträdgård bevarats och vårdats under 450 år. Det presenterade förslaget innebär, förutom tillkomsten av tre överstora hyreshus, att upp till en tredjedel av parken görs till hårdgjord tomtmark eller parkeringsplats – brandmyndigheterna kräver att ett betydande område kring husen görs till körbar yta.
Exploateringsplanen innebär inte bara ett okänsligt ingrepp i parken och stadsmiljön. Den innebär också en stympning av Vasatidens unika slottsmiljö och en skada på ett riksintresse som måste respekteras fullt ut.