Förra året kunde Sverige erbjuda 28 000 av världens drygt 16 miljoner flyktingar skydd i vårt land. Det är en felaktig myt att det skulle pågå någon sorts ohållbar massinvandring till Sverige. Låt oss titta närmare på siffrorna.
Under 2013 invandrade 116 000 personer till Sverige, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Av dem har 20 000 svenskt medborgarskap, alltså återvändande svenskar. Samtidigt utvandrade 53 000 personer. Den befolkningsökning som beror på invandring uppgick till 64 000 personer, alltså 0,07 procent.
Vi låter en grupp på tolv personer symbolisera den invandring Migrationsverket hanterade förra året. Fyra personer i gruppen skulle då ha beviljats asyl som skyddsbehövande eller vara deras familj. Ytterligare tre personer är arbetskraftsinvandrare eller deras familj. Två personer är adoptivbarn eller anhöriga till en svensk medborgare. Ytterligare två personer har flyttat hit från ett annat EU-land. En person är internationell student eller dennes anhörig. Återvändande svenskarna motsvarar en förstärkning av gruppen med ytterligare två personer.
Poängen här är inte att sortera människor utan nyansera bilden av invandringen. Historien har lärt oss att främlingsfientlighet skapar lidande. Vi måste slå vakt om de värden som Sverige står för – frihet, öppenhet, demokrati och mänskliga rättigheter.
Finns det då inga utmaningar med den invandring vi har? Visst, det gör det i alla kulturella möten. Men den verkligt stora utmaningen ligger i hur vi som land förhåller oss till det faktum att människor söker sig hit. Historiskt har Sverige begått flera misstag vad gäller integration. Vi har i perioder motverkat arbetskraftsinvandring. Tidigare förbjöds asylsökande att arbeta medan de väntade på beslut. Frågor om invandring och integration kopplades till bidrag snarare än jobb. Vi moderater har länge kritiserat den passiviserande politiken och sedan Alliansen kom till makten 2006 har Sverige slagit in på en annan väg.
Integration fungerar bäst när människor snabbt kommer i arbete och får tillgång till svenska språket. Arbetslinjen gäller även inom integrationspolitiken. Därför är det numera Arbetsförmedlingen som ansvarar för att stödja nytillkomnas etablering i samhället. Personer måste nu acceptera erbjudet arbete och vi har individanpassat och ökat kvaliteten i språkutbildningen. Nyanlända barn får extra undervisning i svenska och vi inför obligatorisk förskoleklass. På så vis kan även barnen snabbt lära sig språket.
Utrikes födda spelar en allt viktigare roll på svensk arbetsmarknad. Sju av tio nya jobb går till utrikes födda. Det är orimligt att beskriva invandring som ett problem. Det är en möjlighet och nödvändighet i bygget av ett bättre Sverige.
M-ledamöter i riksdagens socialförsäkringsutskott