Integrationen har varit en het potatis i den svenska politiken i många år. Debatten har dessutom hårdnat påtagligt under sommaren. Förslag efter förslag har tagits fram, dissekerats och avskrivits som antingen rasistiskt eller verkningslöst. Men att hjälpa integrationen på traven, och att minska utanförskapet, handlar precis som mycket annat om att skapa jobb. Och det behöver inte vara så krångligt.
Småföretagarnas Riksförbund har länge förespråkat införandet av ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem som ett alternativ till gymnasiet, ett system likt dem som redan fungerar framgångsrikt i bland annat Danmark, Tyskland och Österrike. Eleverna tillbringar en mindre del av sin tid i skolan och den resterande tiden förläggs ute på en arbetsplats som lärling. Det innebär att man vid 19 års ålder kan ett yrke och dessutom har gymnasiekompetens i fem basämnen. I Österrike går redan 40 procent av eleverna i dessa lärlingsgymnasier.
Detta lärlingssystem har dock fler användningsområden än skoltrötta ungdomar. Inte minst kan det vara ett sätt att snabbare få in nyanlända invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Med enkla medel kan nyanlända få jobb inom svenska företag, lära sig ett språk och ett yrke och slippa riskera utanförskap.
Vad skulle då krävas för att detta system skulle fungera? Ja, inte så mycket som man skulle kunna tro. Att bygga upp systemet som sådant är enkelt; det borde vara fullt möjligt att kopiera väsentliga delar av existerande system i angivna länder.
Sedan måste naturligtvis en hållbar finansiering ordnas. Staten bör på olika sätt subventionera företagens kostnader för lärlingsanställningar. Arbetsgivaravgifter bör till exempel inte tas ut då dessa personer fortfarande är under utbildning. Vilka subventioner som än kan bli aktuella så skulle de troligen bli ytterst lönsamma om man bara kan lyfta blicken. Att minska utanförskapet och arbetslösheten är både ekonomiskt och socialt ovärderligt.
Till sist måste synen på begreppet lägsta lön ändras. Ett viktigt incitament för att företagen ska vilja anställa lärlingar är ju att det kan ske till initialt låga kostnader. Företagen tar här nämligen ett delat ansvar med staten – man anställer okvalificerad arbetskraft och lär sedan upp dem till fullvärdiga medarbetare.
På detta sätt blir lärlingssystemet en win-win-win. Nyanlända invandrare kommer snabbare in på arbetsmarknaden, företagen får en chans att anställa motiverade människor som de kan lära upp till värdefulla medarbetare – och Sverige kan hitta ett effektivt sätt att bekämpa utanförskapet.