Runt om i landet tar kommunerna fram grönstrukturplaner som ett verktyg för att bevara och utveckla grönstrukturen i planering, byggande och förvaltning. För den fysiska planeringen är det ett bra underlag som preciserar kommunens arbete för gröna områden och ekosystemtjänster.
Gröna planer verkar inte vara något för Motala kommun, här finns ingen grönstrukturplan. Det är anmärkningsvärt men tycks ligga i sakens natur. Som ett exempel på detta kan man se att kommunen de senaste nio åren i mycket stor utsträckning fokuserat och satsat betydande resurser på det danskägda företag Lalandias behov. Naturen och dess gröna värden, miljö- och artskyddsbestämmelser har ju visat sig ej vara kompatibla med Lalandias affärsidé. Motala kommun arbetar hårt för att kringgå allt som kan sätta käppar i hjulet för danskarnas etableringsmöjlighet.
I översiktsplanen ÖP 2040 finns några korta stycken om Motalas grönstruktur. Texten fyller inte ens en hel A4-sida! Endast lite allmänt skrivna ordalydelser om hur viktigt det är med parker, lekparker och grönska. Någon plan för utveckling och bevarande av den gröna mångfalden är det absolut inte. En jämförelse kan göras med grannkommunen Askersund som har en gediget utarbetad grönstrukturplan på 30 sidor.
Genom förtätning minskas de gröna ytor som finns i t ex centralorten. Ny forskning visar att naturmiljöer eller grönområden som omvandlas till bebyggd mark blir varmare med förändringar på upp till ca två (2) grader i de områden som förtätas mest. En klimatmedveten planering för att minska sårbarheten vid värmeböljor är att fokusera på närhet till grönområden och skugga. Kommuns beslutande församling uppvisar tyvärr en låg kunskapsnivå och ett lågt intresse för betydelsen av natur och miljö.
En grönstrukturplan är inte enbart ett verktyg för människors välbefinnande. Den ska även sätta kulturella, ekologiska och miljöaspekter i fokus. Många kommuner runt om i landet tar de gröna miljöernas betydelse på allvar och presenterar relevanta planer. Erfarenheter från dessa kommuner visar att processen med att ta fram en grön plan bidrar till att de gröna värdena tydligare kommer upp på agendan och börjar diskuteras i större utsträckning i planeringssammanhang. Arbetet bidrar ofta till kunskapshöjning och en förståelse för gröna värden ur olika aspekter som öppnar för nya idéer och tankar kring hållbar samhällsplanering.
Gröna stadsmiljöer fungerar många gånger som en introduktion till att vistas i naturen. Lättillgängliga grönområden intill bostadsområden och skolor gör det enkelt att nyttja de gröna miljöerna utan att transporter behövs. Sådana områden ökar ofta intresset för natur och miljö och viljan att lära mer om naturens betydelse. Vistelser i gröna miljöer har även stor betydelse både för den fysiska och psykiska hälsan. Forskning visar att ju närmare bostaden ett grönområde ligger desto mindre stress upplever människan.
Det är hög tid att kommunen börjar tänka långsiktigt i stället för att fatta kortsiktiga och populistiska beslut t ex om konstgräs på fotbollsplaner. Dagens beslut kommer påverka framtiden och kommande generationer. Konsekvenserna av besluten blir dagens barn och unga tvingade att ta hand om. Den som följer forskningen och tar till sig vetenskaplig evidens inser att framtiden kommer bli mycket problematisk. Därför är en plan för den gröna mångfalden är ett steg i rätt riktning som gör stor skillnad.