Jag har sedan maktskiftet, då vi fick en ny minoritet som tar stöd av Sverigedemokraterna, följt politiken i Motala med stort intresse. Jag har själv haft förmånen att arbeta politiskt på olika nivåer under 50 års tid. Under mitt sista uppdrag som revisor fokuserade jag och mina kollegor fullt på att granska den kommunala verksamheten. Detta innebär att jag samlat på mig viss erfarenhet i ämnet.
Något som jag inte blir klok över är minoritetens önskan att i ena stunden satsa på landsbygden, som man anser är av högsta prioritet, och att i andra stunden vara beredd att lägga ner verksamheter som är av yttersta vikt för en levande landsbygd. Ta bokbussen som ett exempel. Bokbussen är en ovärderlig tillgång för landsbygden. Den tillför en uppskattad service som omfattar så mycket mer än endast bokutlåning. Trots detta, och trots att det faktiskt fanns medel avsatta för en ny bokbuss, väljer minoriteten nu att dra ner på detta.
Samma sak gäller fiberutbyggnaden. Från kommunen och minoritetens sida frånsäger man sig ansvaret att hjälpa till så att alla på landsbygden får ordentlig tillgång till nödvändiga kommunikationer. Istället lägger man över ansvaret på privata entreprenörer och kommuninvånarna får själva stå för hela kostnaden. Många äldre har inga digitala redskap och kanske heller inte har råd att köpa in både installation och utrustning. Vad händer med de trygghetslarm som inte kommer fungera utan ett utbyggt internet? Har inte kommunen en lagstadgad skyldighet att ta hand om alla kommuninvånare?
Nedläggningen av ungdomsgården Hallen är ett annat exempel på en nedläggning utan vare sig konsekvenstänk eller långsiktig plan. Var är det tänkt att dessa ungdomar ska ta vägen? Eller om vi ser på nedläggningen av korttidsplatser och på neddragningen av dagverksamhet för dementa. Var hamnar ansvaret? På anhöriga. Men vad händer om det inte finns några anhöriga, eller när de anhöriga inte orkar mer?
Neddragningarna inom äldreomsorgen är anmärkningsvärda på flera olika sätt. Inte minst för att de genomförts snabbt och utan föregående diskussion, konsekvensanalys eller långsiktig plan. Dagarna innan tidningen meddelande om socialnämndens nerdragningar hade Kommunala Pensionärsrådet sammanträde.
Någon information om vad som skulle ske fick man dock inte. Det tycks heller inte berörd personal ha fått.
Självfallet är det viktigt att se över verksamheter för att hitta möjliga sparåtgärder eller effektiviseringar. Men det måste ske långsiktigt och man behöver framförallt analysera vilka konsekvenser det för med sig. Att köra över personalen och låta de få information om verksamhetsförändringar genom tidningen är oroväckande. Är det den nya demokratin i kommunen?
Kommunen är inget företag och man kan inte ta beslut över huvudet på de anställda. Alliansen talar sig varm om demokrati, öppenhet och transparens. I praktiken förefaller dessvärre dessa ord från Alliansens sida utan innehåll och substans.