Statistiken visar nämligen att unga som klarat gymnasiet med fullständiga betyg har avsevärt mycket lättare att komma in på arbetsmarknaden. I siffror handlar det om 2 000 unga som inte går vidare till gymnasiet när höstterminen startar och cirka 30 000 elever som inte slutför sina gymnasiestudier på normala tre år. Detta är inte en ny företeelse utan är dessvärre en utveckling som har pågått under de senaste decennierna. Likväl är det oroande och måste lösas.
Lärlingsutbildningarna och yrkesprogrammen på gymnasiet är efterfrågade av näringslivet och ses som en viktig åtgärd för att tillfredställa behovet av arbetskraft.
Trots detta har oppositionen nedvärderat yrkesutbildningarna. Därför blir jag glad när jag läser Skolinspektionens granskning av lärlingsutbildningarna, som visar att eleverna är mycket nöjda med sin utbildning – särskilt med den del som sker på en arbetsplats. Många upplever lärlingsutbildningen som en ”nystart” och en möjlighet att få en yrkesidentitet efter många år på skolbänken. Det är inte politikernas uppgift att värdera kunskap. Vår uppgift är att skapa möjligheter för våra unga att välja en utbildning som leder till arbete.
För de ungdomar som inte studerar eller arbetar har kommunerna ett stort ansvar och en hemläxa att göra i uppföljningen av vad de unga gör istället. Men för den som redan vänt skolan och samhället ryggen fungerar det inte med kallelser till kommunhus och myndigheter.
Det krävs nya grepp. Där tycker jag Motala är ett gott exempel som har uppsökande verksamhet där de träffar unga och deras föräldrar kvällstid på caféer och andra neutrala mötesplatser ute på stan. Genom olika projekt har de också lyckats brygga över de djupa diken som annars är så vanliga mellan social verksamhet och skola, allt för den enskilde individens bästa.
För att komma till rätta med dagens ungdomsarbetslöshet satsar regeringen hela 7,5 miljarder kr de närmaste åren. Det handlar om riktade insatser för utbildning, andra aktiviteter och individuellt stöd som ska ge fler unga verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden. Detta är bra och nödvändigt för att klara dagens situation. Förhoppningen är dock att de stora satsningar som regeringen gjort på grundskolan de senaste åren ska bära frukt så att vi slipper detta, och att fler unga behåller sin lust att lära. Det vore bättre för både individ och samhälle.
Men i de bästa av världar är det också önskvärt att ungdomarna väljer ”rätt” genom att påbörja och avsluta en gymnasieutbildning som har större chans att leda till jobb.