I en ledare publicerad i MVT 25 november resonerar Joakim Broman kring det statliga ägandet i företag. Ett av exemplen som lyfts fram gäller det statliga riskkapitalet där Almi Företagspartner nämns. I ledaren skriver man att ”den ekonomiska forskningen har trots decennier av studier inte hittat några positiva effekter av statlig tillväxt- och innovationspolitik”. Vidare skriver man att ”Tvärtom finns mycket som tyder på att pengarna i bästa fall är bortslösade, och i värsta fall bara lockar till sig bidragsentreprenörer”.
I en nyligen genomförd rapport har Tillväxtanalys genomfört en undersökning ”Hjälper Almis företagslån företag att växa?”. En av slutsatsatserna är att ”Almis lån ger en bestående positiv effekt på företagens nettoomsättning och arbetsproduktivitet”. En annan slutsats är att ”de företag som får lån från Almi investerar betydligt mer än kontrollgruppen samma år och även något mer året efter”. Tvärtemot vad som står i ledaren finns det alltså forskning som visar på positiva effekter av Almis verksamhet.
I en något äldre rapport där Ramböll utvärderar Almis Invests regionala fonder skriver man i utvärderingen att det ”Det finns tydliga indikationer att fondernas verksamhet har bidragit till utveckling i de företag som har fått investeringar”. I en annan rapport från Timbro ” Statlig finansiering till småföretag” skriver forskaren Roger Svensson ”Om det någonstans är motiverat att staten ska öka sina insatser för att överbrygga det finansieringsbehov som finns för små och innovativa företag så är det i sådd- och uppstartsfaserna. Det är endast Almi Invest av de statliga riskkapitalbolagen som opererar i dessa faser...”.
Almi har en viktig roll i kreditförsörjningen till små och medelstora företag. Både i hög och lågkonjunktur. I en utvärdering som gjordes av Riksgälden med anledning av finanskrisen 2008 konstaterar man att ”Almi har haft en klart positiv inverkan på kreditförsörjningen till små och medelstora företag”. Rapporten visar att Almis verksamhet är extra viktig i situationer där kommersiella finansiärer stramar åt sin kreditgivning.
Ledaren verkar dra samma slutsatser beträffande statlig kreditförsörjning till små och medelstora företag och rena bidrag. Bidrag och finansiering som ges på kommersiella villkor är två helt olika saker som inte ska blandas samman. Detta hanteras på ett mycket pedagogiskt sätt av Anders Gustafsson som har bedrivit doktorandstudier inom ramen för Ratios forskningsprojekt ”Financing of innovation”. Han har forskat på effekterna av bidrag och effekterna av lån. ”För små bolag med färre än tio anställda ser vi att lånen har positiva effekter på produktivitet och omsättning som håller i sig” säger Anders Gustavsson i samband med att avhandlingen presenterades 2018. Ev av slutsatserna är att lån är bättre än bidrag.
Vi anser att ledaren vilseleder läsaren till felaktiga slutsatser. Eftersom det är Almi som lyfts fram som exempel i ledaren är det viktigt att fakta om de positiva effekterna av Almis verksamhet synliggörs.
Lars Mårdbrant, kommunikationsdirektör Almi Företagspartner AB
Svar:
I min ledare fanns tyvärr inte utrymme att dyka ner i detalj i det stora område som statligt företagsstöd och riskkapital utgör. Det är sant, som Lars Mårdbrant skriver, att det tycks finnas mindre positiva effekter inom särskilda (ofta nischade) sammanhang.
Men de positiva effekterna är, som just Anders Gustafsson konstaterat, ofta i form av "sockerkickar", som tillfälligt höjer en indikator, som sedan sjunker tillbaka när stödet försvinner. Flera forskare, däribland Jason Potts som är världsledande inom forskning på innovationspolitik, sammanfattade nyligen forskningsläget såhär: "I flera av Ratios utvärderingar av dessa insatser visas att nyttan är begränsad. Företag som får stöd presterar inte bättre än bolag som inte får stöd, vare sig gällande omsättning, vinst eller tillväxt. Vidare har forskningen visat att stöd riskerar att ge upphov till så kallade bidragsentreprenörer: företag som sätter i system att söka bidrag."
Det är förstås möjligt att det ändå finns en mindre roll att spela för statliga företagslån. Men långt mer troligt är att de nästan 30 miljarder som varje år ges ut i olika former av lån, bidrag, riskkapital och andra företagsstöd skulle göra betydligt bättre nytta om de användes för att sänka företagsbeskattningen och för att ta bort andra hinder som hindrar företag att växa.
Joakim Broman, Liberala nyhetsbyrån