Viktigt arbete ska inte kallas "lulull"

Det råder ingen tvekan om det ansträngda läget inom dygnet-runt-sjukvården. Bristen på sjuksköterskor är huvudorsaken och något som koalitionen genom en rad insatser adresserat.

Situationen på akuten behöver absolut mötas med åtgärder som gör skillnad på riktigt men det är orimligt att tro att just minskat arbete med miljö och jämställdhet skulle vara avgörande för att vända utvecklingen, skriver debattören.

Situationen på akuten behöver absolut mötas med åtgärder som gör skillnad på riktigt men det är orimligt att tro att just minskat arbete med miljö och jämställdhet skulle vara avgörande för att vända utvecklingen, skriver debattören.

Foto: Jasmine Hübinette

Debatt2022-11-09 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I april tog regionstyrelsen ytterligare beslut om åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen på lång sikt. Där ingår bland annat arbetstidsmodeller för natt- och helgtjänster och utbildningstjänster med bibehållen lön. 

Nyligen larmades om den svåra bemanningssituationen på akutmottagningen i Norrköping. Marie Morell, nytillträdd ordförande i regionstyrelsen, lyfter i en intervju i ÖC att en förstärkt primärvård kan minska söktrycket på akuten. Jag håller med. Detta är också skälet till att koalitionens sista budget innehåller en historisk satsning på primärvården. Vårdbehov som kan skötas utanför sjukhuset innebär en vinst för alla, inte minst för patienten. 

Marie Morell säger vidare att arbetsmiljön ska förbättras när tidstjuvar exempelvis ”vissa certifieringar inom miljö och jämställdhet” hittas. Detta kallas inte bara för tidstjuvar utan för ”lullull”. Så okunnigt och nedlåtande! 

Just nu genomförs, i samråd med vården, fem jämställdhetsanalyser för att kartlägga om kvinnor och män får likvärdig vård. De utvalda områdena är bland annat hjärtsjukvård, diabeteshjälpmedel och ADHD-behandling. Syftet är förstås att, baserat på fakta, kunna rätta till skevheter om de finns. ”Lullull”? Nej, analyserna bidrar till personcentrerad vård som är en hörnsten i omställningen till nära vård. Det leder till en mer jämlik vård och att resurserna används effektivt. 

Region Östergötland har sedan länge arbetat med miljöcertifiering som en del i kvalitetsarbetet. Det handlar såväl om säkerhet för patienter och medarbetare som om minskad miljöpåverkan till luft och vatten. Är det ”lullull” att fasa ut plaster med cancerogena ämnen från vården eller att säkra upp att miljöbättre material används i Folktandvården? Har Lunnevads folkhögskola och Naturbruksgymnasiet ägnat sig åt ”lullull” när skolorna stärkt sitt miljöarbete? Naturligtvis inte. Tvärtom ger miljöcertifieringen en tydlig systematik som i sig är tidsbesparande och effektiv. 

Situationen på akuten behöver absolut mötas med åtgärder som gör skillnad på riktigt men det är orimligt att tro att just minskat arbete med miljö och jämställdhet skulle vara avgörande för att vända utvecklingen. Risken är tvärtom att det nya styret nu backar in i framtiden.

Region Östergötland som är en stor arbetsgivare och aktör i länet måste vara ett gott föredöme. Att arbeta systematiskt med hållbarhetsfrågor är att ta ansvar. Hur tänker Östgötasamverkan förvalta det ansvaret?