Motala kommuns ekonomiska problem får återverkningar på de grupper i samhället som har svårast att föra sin egen talan. Det drabbar gamla, sjuka och barn. Att få en klar bild av orsaken till att ekonomin drastiskt försämrats de senaste åren är inte lätt. Media brister i den granskande journalistiken. Hur har dessa stora underskott tillkommit och varför gapar kommunkassan tom?
Trots den krisartade ekonomin fortsätter kommunen att spendera gigantiska summor på Lalandia. Kostnaden för Lalandia har fram till 2019-12-31 uppgått till 73,8 miljoner (73 826 687) enligt uppgift från kommunen. Man har köpt in fastigheter för Lalandias räkning för 30,4 miljoner (30 420 000) och därutöver haft utgifter på 43,4 miljoner (43 406 687). Köpeskillingen är satt till 61 miljoner vilket gör att det blir en förlustaffär på 12,8 miljoner. Hur stor förlusten blir för miljön och naturen i Varamon är svår att skatta i pengar.
Inte bara pengar har lagts på Lalandia utan även tid och personalresurser. Tidigare styre, med S i spetsen, beordrade att alla resurser skulle läggas på Lalandia gällande framtagning av detaljplaner. Nuvarande styre med M i spetsen har fortsatt på den inslagna vägen.
Motala kommun har därför idag inte en enda villatomt att erbjuda de cirka 300 personer som står i tomtkö. Istället vänder sig dessa personer till exempelvis Mjölby kommun. Men de som nu väljer Mjölby istället för Motala kanske kan se fram emot att bosätta sig i en kommun som tar ett större ekonomiskt ansvar och ser till kommunmedborgarnas bästa istället för att göda en kommersiell gökunge.
Vad annat hade kommunen kunnat använda 73 miljoner till? Kanske något som gynnat kommuninvånarna. Lalandias fagra visioner om arbetstillfällen och synergieffekter är en substanslös men skicklig marknadsföring för att tillskansa sig Motala kommuns mest attraktiva och värdefulla mark för egen vinnings skull.
Att sälja mark genom direktanvisning till underpris strider mot kommunallagen, marknadsmässigt pris måste tillämpas. Priset som Lalandia ska få förvärva marken för är satt till 216 kronor per kvadratmeter.
När den kommersiella fastigheten Badbyxan 1 (Skogsborg) såldes blev slutpriset 3 060 kr per kvadratmeter. Ett pris som utgör det aktuella marknadspriset för en kommersiell fastighet i Varamon. Ett pris som köparen var villig att erlägga för att få sälja glass ett par månader om året. Men det är ju en annan historia som kanske kräver någon form av granskning.
Men vilka ska granska Motala kommun? För det arbetet krävs ju både intresse och kompetens. Förhoppningsvis kanske Uppdrag Granskning kommer på besök.
Harriet Svensson