Tobias Josefsson kommenterar i en tankeväckande ledare (MVT 3/1) det faktum att en omarbetad kommunallag trädde i kraft 1 januari. Som så ofta handlar förändringen om en anpassning till utvecklingen, men ställer lika fullt nya krav på den kommunala organisationen och dess verksamhet. Ett nytt inslag är att kommunstyrelsen ges möjlighet till ökad beslutanderätt över andra nämnders verksamhetsområden. Det påverkar, som Josefsson påpekar, i hög grad relationen mellan självständighet och övergripande ledning och styrning.
Kommunstyrelsen i Vadstena beslutade vid sitt decembersammanträde att tillsätta en särskild beredning för de politiska organisationsformerna 2018–2022. Beredningen ska bland annat syssla med de frågor Josefsson tar upp, men vi behöver också diskutera hur vi ska bygga en organisation som kan möta våra utmaningar. Det politiska uppdraget idag måste ställas in på att ta fram nya lösningar för en ny tid.
I Vadstena har vi slagit vakt om en organisation som ska tillvarata de demokratiska och parlamentariska principerna. Vi har ett, efter vårt invånarantal, relativt stort kommunfullmäktige, vi har även kommunstyrelse, facknämnder etcetera enligt traditionell modell. Ska detta i grunden förändras krävs starka argument!
Storlek – antal ledamöter – kan alltid diskuteras, men långt viktigare är de arbetssätt och arbetsformer som politik och administration förmår att utveckla. Hur ska ärendeberedning ske? Behövs ett arbetsutskott till kommunstyrelsen inrättas? Kan fler beslut delegeras till professionen? Var finns gränslandet mellan ”vad” och ”hur”? Det är några exempel på vad den politiska beredningen nu får till uppgift att studera.
Frågan om de politiska organisationsformerna är måhända ingen valvinnare, men, faktiskt, oerhört viktigt för demokratin och det kommunala självstyret. De förtroendevaldas uppdrag är stort och svårt, oaktat kommunens storlek, därför måste det sätt vi organiserar kommunen på möjliggöra en effektiv ledning och styrning.
Vadstena står i en brytningstid: Kommer vi att klara målen om tillväxt? Räcker våra resurser till för att ändra mönstren i val av boendeort respektive arbetsort? Ska mindre orter ha samma uppdrag som större? Urbaniseringen har gått fort i Sverige, idag arbetar 25 procent av alla sysselsatta i Stockholms län, ungdomar flyttar ut från 250 av landets kommuner utan att flytta tillbaka. Hälften av landets befolkning bor i tre län … och så vidare.
Just därför är en diskussion om politiska organisationsformer så viktig – den påverkar vår demokrati, vår delaktighet och ytterst medborgarnas möjlighet att påverka samhällsutvecklingen.
Anders Hedeborg (S)
kommunstyrelsens ordförande, Vadstena