Sverige är sedan 2008 öppet för en arbetskraftsinvandring från länder utanför EU och utefter arbetsgivarnas behov. Arbetskraftsinvandring är redan i dag nödvändigt för en god hälso- och sjukvård och en boomande IT-sektor. Men även den nyanlända kocken kan innebära skillnaden mellan att den lokala thairestaurangen expanderar eller slår igen.
Sverige attraherar högkvalificerad arbetskraft i allt högre utsträckning och dessa personer stannar allt längre. Samtidigt uppger både Arbetsförmedlingen och många företag att bristen på arbetskraft är stor inom flera branscher och yrkesgrupper. År 2013 var det 27 000 personer som fick arbetstillstånd och två av de vanligaste yrkeskategorierna bland dessa var dataspecialister och arbetare inom lantbrukssektorn.
Då det gäller integrationspolitiken lade Alliansregeringen om densamma för att fokusera mer på jobb och språk för en snabbare etablering i samhället. Tidiga individuella insatser kan vara avgörande för att de som invandrar till Sverige kommer i arbete så fort som möjligt och kan skapa en ny framtid här. Den omhändertagandementalitet som förut dominerat och som nu riskerar att komma tillbaka i och med nya regeringen är direkt förödande för människor som inget hellre vill än att försörja sig själva.
Det kvarstår dock en del utmaningar och fortsatta reformer, är mer än nödvändiga. Det tar fortfarande alldeles för lång tid för en nyanländ invandrare att komma i jobb. Vi måste bättre ta till vara all den kompetens som människor har med sig till Sverige. En rörlig arbetsmarknad med låga trösklar till det första jobbet är extra viktigt. Det måste också bli lättare att kombinera jobb och utbildning. Utländska betyg och meriter behöver snabbare valideras. Vi måste tänka i banor av att göra fler saker samtidigt för att skynda på processerna. Att som idag ett steg ska vara klart innan man tar nästa är ohållbart. Det går att ha parallella processer där den invandrade samtidigt lär sig svenska, får sin utbildning bedömd eller kompletterar sin utbildning.
I ett uttalande från SKL tidigare i höstas sa man att det i värsta fall kan dröja 7 år innan en läkare eller sjuksköterska kan få en svensk yrkeslegitimation. Fullständigt oacceptabelt i en tid när många sjukhus har brist på vårdpersonal.
I flera tidigare budgetar har Alliansen satsat medel för att utveckla nya metoder för att möjliggöra en tidig validering men också för att kartlägga valideringens omfattning. Tack vare att alliansens budget vann riksdagens gillande satsas ytterligare 8 miljoner för nästa år. Nu gäller det att regeringen tar vid och fortsätta Alliansens systematiska arbete för en snabbare validering. Den som kommer till Sverige ska mötas av frågan vad de kan bidra med och inte vilket bidragssystem de ska in i. Vi ska ha en arbetslinje där vi ser potentialen i varje människa.