Politikerna måste ta krafttag inte bara mot utanförskapet utan också för att förbättra företagens kompetensförsörjning och stärka svensk konkurrenskraft. Sju av tio företag i länet uppger att de försökt rekrytera personal det senaste halvåret. Av dessa upplevde 70 procent svårigheter med rekryteringen. Till och med mitt i brinnande pandemi hade var femte företag problem att rekrytera.
Men trots att många företag har svårt att hitta arbetskraft visar siffror från Arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökade under förra året. Antalet personer som varit arbetslösa 6–12 månader steg med 35 procent i länet under 2020 och i maj uppgick arbetslösheten till 9,8 procent i SCB:s arbetskraftsundersökning. Sverige har idag den fjärde högsta arbetslösheten i hela EU.
Utanförskapet drabbar i första hand de som redan står långt från arbetsmarknaden. Sverige har under lång tid haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda än de flesta andra länder. På senare år har det ökat ytterligare. I december 2020 var arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige 16 procentenheter. I Östergötland är det ännu större – hela 21 procentenheter.
Det krävs en mängd åtgärder för att komma till rätta med de här problemen. Incitamenten att arbeta måste stärkas och det måste bli billigare att anställa. Men kommunerna har ett stort ansvar när det kommer till sådant som utbildning och kompetensförsörjning.
För det första måste fler söka sig till gymnasieskolans yrkesprogram. Fram till 2035 saknas varje år drygt 18 000 personer på yrkesprogrammen. För att antalet utexaminerade elever ska motsvara efterfrågan behöver andelen som väljer något av de nationella yrkesprogrammen på gymnasiet öka från 30 till drygt 40 procent i varje årskull. Trots strålande möjligheter till jobb är det alldeles för få som söker. Statusen måste förbättras och vi måste bli bättre på att visa på de många karriärvägar som finns.
För det andra måste vuxenutbildningar som yrkesvux bättre spegla arbetsmarknadens behov. Ett generellt problem är att kommunerna använder vuxenutbildningen för att tillgodose kompetensbehovet i den egna verksamheten istället för att anpassa dem till arbetsmarknaden i stort. Det är dåligt både för företagens konkurrenskraft och ger den som vidareutbildar sig i vuxen ålder sämre chanser att etablera sig på arbetsmarknaden.
För det tredje måste fler med högskolebehörighet söka sig till utbildningar inom naturvetenskap, matematik och teknik. Det är direkt nödvändigt för att Sverige inte ska halka efter i den tekniska utvecklingen. Förre finansminister Anders Borg efterlyste nyligen en kommission för att femdubbla ingenjörsutbildningen för att Sverige inte ska tappa allt för mycket mot länder som USA, Kina och Indien.
I spåren av Coronakrisen riskerar utanförskapet att bita sig fast samtidigt som kompetensbristen urholkar konkurrenskraften. Men vi kan faktiskt vända utvecklingen på ett sätt som är bra för den enskilde, för företagen och samhället i stort. Men det gäller att politikerna gör det lättare att anställa, mer lönsamt att arbeta och anpassar utbildningssystemet efter arbetsmarknadens behov. Sverige behöver en ny arbetslinje.