Samhällsutvecklingen visar att pengar rinner ur allas vårt gemensamma, skattefinansierade välfärdssystem rakt ner i kriminellas byxfickor. Så kan vi inte ha det! Det här är pengar som vi behöver i trygghetssystemen för att kunna bedriva samhällsservice i kommuner och regioner.
Kriminella nätverk har nästlat sig in i välfärdssystemen via företag som erbjuder hemtjänst, assistans, barnomsorg, utbildningar, vård, vaccinationer och tandvård. Det finns även de som tjänar pengar på miljöbrott med illegal avfallshantering.
Kontrollsystemen har inte hängt med i svängarna i samma takt som Sveriges kommuner och regioner valt att köpa in allt fler privata tjänster sedan LOV, Lagen Om Valfrihetssystem, inrättades. Nystart Motala med Moderaterna, Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna införde LOV i hemtjänsten i Motala 2009. Tanken var att lagen skulle leda till ökad mångfald för den enskilde att välja leverantör av tjänster inom vård- och omsorgsområdet, minskade kostnader för kommunen och att personalens villkor skulle förbättras.
När det nu framgår att LOV blivit till en drivbänk för oseriösa aktörer måste vi agera med kraft. För när välfärdssystemet urvattnas räcker inte medlen till de insatser som de borde räcka till.
Det är valfritt för kommunerna med LOV medan regionerna är skyldiga att tillämpa lagen. Vi Socialdemokrater vill att Motala kommun tar över driften av de vårdboenden som idag drivs av vinstdrivande företag samt avskaffa LOV inom hemtjänsten.
Omfattningen av välfärdsbrott beräknas årligen uppgå till mellan två och fyra procent av värdet för all upphandlad verksamhet i kommuner och regioner som totalt omsluter cirka 156 miljarder kronor. (Siffror från oktober 2023).
Välfärdsbrottslighet är ett hot mot demokratin och vi måste se till att de som lurar och bedrar stoppas.
Vad kan det då handla om för brottsliga handlingar? Såväl bolag som juridiska personer och föreningar utsätter välfärdssystemet för attacker. Det kan vara släktingar som driver assistansbolag på orätta grunder, fusk med försörjningsstöd, skenskilsmässor där nån av parterna skriver sig på en annan adress, men hyr ut bostaden till andra. Handel med receptbelagda läkemedel och fakturor för vård och tandvård som inte tillhandahållits är andra exempel.
De kriminella nätverken rör sig över kommun- och regiongränserna. Ny lagstiftning måste till
med verktyg som gör att sekretesshinder kommunerna sinsemellan undanröjs och oseriösa aktörer kan kartläggas.
För att motverka fusk och felaktiga utbetalningar startar den1 januari 2024 en ny statlig utbetalningsmyndighet, som lyder under Finansdepartementet, en verksamhet som samordnar utbetalningar till enskilda från de statliga välfärdssystemen Försäkringskassan, CSN, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Skatteverket.
Bra, men vi måste bli ännu bättre på att upptäcka välfärdsbrotten och agera snabbare.
Johan Andersson (S) riksdagsledamot
Renée Georges (S) 2:e vice ordförande i Socialnämnden
Elias Georges (S) oppositionsråd