Motala isstadion byggdes på 1960-talet. Under drygt femtio år har anläggningen förbättrats och anpassats för att kunna erbjuda en ispist för allmänhet, skola och idrottsföreningar. Som det varit denna vinter har anläggningen fungerat dåligt. Dålig is varmt väder och mycket regnande har gjort att den tappat sin attraktion för både skridskoåkare och publik.
Ett allt varmare och fuktigare klimat kräver en ny isbädd med en överbyggnad som kan hålla en jämn temperatur vid isytan och samtidigt skydda mot regn och värme under kommande år.
Med tanke på den allmänna folkhälsan är det viktigt att skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet särskilt vintertid när stillasittandet tenderar till att öka. I ett alltmer datoriserat och digitalt samhälle ställs större krav på möjligheterna till fysisk aktivitet året runt.
Vad är kommunens vision och målsättning för friskvård i ett längre tidsperspektiv? Hur stor andel av kommunens totala årliga driftbudget på drygt 2 500 miljoner kronor kan anses vara rimligt att satsa i en ny ishallsanläggning?
Debatten om kostnaden kontra värdet borde fördjupas och transparent redovisas på ett långsiktigt och nyanserat sätt. I ett framtida samhälle bör den fysiska aktiviteten för barn, ungdomar och vuxna ges en högre prioritet. Kostnaden för detta måste ses i ett större sammanhang och ställas i relation till nyttan på längre sikt.
En investering i en ishallsanläggning på nittio miljoner kronor, med en avskrivningstid på trettiotre år och en låneränta på två procent, ger en årlig kapitaltjänstkostnad på cirka 4 miljoner kronor. Kostnaden för anläggningens drift med ny effektiv modern teknik, där man skötselmässigt kan bortse från väder och vind, borde kunna sänkas med cirka 1 miljon kronor per år.
Den årliga nettokostnadsökningen för att driva en ny ishallsanläggning blir då cirka 3 miljoner kronor vilket motsvarar en dryg promille (tusendel) av Motala kommuns totala årliga driftbudget på cirka 2 500 miljoner kronor.
Att som i tidigare debattinlägg komma med avskräckande exempel på hallinvesteringar som gått fel är att vara en bakåtsträvare som saknar visioner för framtiden. Att måla upp motsättningar mellan investering i ishallsbygge och att driva bra barn- och äldreomsorg känns inte relevant. Båda verksamheterna är viktiga och ska prioriteras i en attraktiv och sund kommun.
I dag finns en framtagen detaljplan som antagits och vunnet laga kraft 2018-07-09. Det som fattas är ett politiskt beslut om planens genomförande. Dagens svalare byggmarknad ökar konkurrensen vid upphandling av större byggprojekt. Detta innebär ekonomisk gynnsammare upphandlingsmöjligheter för en ishallsanläggning.
Uppmaning till Motala kommun: fokusera inte på hindren utan se möjligheterna och ta ett beslut om finansiering och utbyggnad.
Lennart Björck