Skattehöjningen gick inte till det som var tanken

Som ansvarig för skattehöjning 2016 vill jag kraftigt dementera påståendet som nu tydligen stödjs av både majoritetens politiker och tjänstemän, skriver Mats Wahrén, Konsensus.

Skattehöjningen i Vadstena har inte använts som det var tänkt, menar debattören.

Skattehöjningen i Vadstena har inte använts som det var tänkt, menar debattören.

Foto: MVT arkiv

Debatt2020-05-23 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För drygt ett år sedan ställde jag frågan till majoriteten om vart pengarna från skattehöjningen 2016 tagit vägen. Jag fick aldrig något svar. Men vid senaste fullmäktige fanns det en undangömd rapport från revisionen bifogad i en av punkterna på agendan. Där kan man bland annat läsa: 

”Vid senaste skattehöjningen, vilken genomfördes 2016, valde politikerna att prioritera ökade resurser till socialnämnden och kultur och fritidsnämnden. Satsningen är ett led i tanken att en bra skola och omsorg ska verka som ett incitament för att tidigare utflyttade och nya medborgare ska bosätta sig i Vadstena kommun”. 

Som ansvarig för skattehöjning 2016 vill jag kraftigt dementera påståendet som nu tydligen stödjs av både majoritetens politiker och tjänstemän. 

Skattehöjningen inför 2017 hade två huvudsyften, dels att stötta upp socialnämnden på grund av ett ökat antal äldre inflyttade med en summa som blev 6 miljoner och resten, eller 13 miljoner, skulle i huvudsak användas för att genomföra underhåll och reparationer av kommunens fastigheter och sparas för kommande räntor och avskrivningar för en mängd nya lokaler. Det fanns inga ambitioner hos mig eller dåvarande kommundirektören att utöka resurserna inom kultur- och utbildningsnämnden eftersom skolan redan då var överfinansiera. Snarare tvärsom.

Med årsredovisningen 2019 börjar nu bilden klarna. En kommuns största utgift är personal och de siffrorna finns med i årsredovisningarna. I mars 2020 har Vadstena samma storlek på befolkning som 2015 med den skillnaden att antalet i åldersgruppen 65–79 har ökat, arbetsför befolkning minskat medan de två befolkningsgrupper som berör Vadstena kommuns personalkostnader, det vill säga 1–15 år och 80+, är lika.

Trots att det inte finns något uppenbart behov i befolkningen har kultur- och utbildningsnämndens personalkostnader under 2015 – 2019 ökar med 40 procent (efter en eliminering av Vadstena Gymnasiet) medan socialnämnden ökat med 18 procent. SCB-statistik över ökade lönekostnader i kommunal sektor visar på 13 procent under samma period. Socialnämndens ökning kan möjligen förklaras med bristerna 2016 men ökningen inom kultur- och utbildningsnämnden är helt omotiverade. Enligt Kolada är betygen i skolan dessutom sämre 2019 än vad de var 2016.

Om man studerar årsredovisningarna, jämför med Kolada och statistik från SCB och SKR så kommer man fram till att Vadstena kommun 2019 har 35-40 årsarbetare fler än vad man hade när jag lämnade den politiska styrningen våren 2017. Det motsvarar idag 15-18 miljoner i extra kostnader och det är de pengarna jag frågade efter förra året, men nu vet vi. Den politiska majoriteten har alltså spenderat skattehöjningen på utökade personalkostnader och inte på nödvändiga reparationer och underhåll eller gjort några avsättningar för nya lokaler som var tanken. 

Mats Wahrén, Konsensus, tidigare kommunstyrelsens ordförande