Båda partier lägger förslagen som en del i arbetet med att försöka stävja segregationen. Det är välkommet med extra fokus på barnidrotten, men politikerna verkar inte känna till att en lösning redan finns på plats. 

För Socialdemokraterna innebär förslaget mer resurser, fler idrottsledare i utsatta områden och mer tid för lärande och rörelse under eftermiddagarna. Moderaterna vill öronmärka 250 miljoner kronor per år för meningsfulla aktiviteter och satsningar på ledarskapsutveckling och föräldraengagemang i utsatta områden. 

Båda partier har förstått att idrott och föreningsverksamhet är värdefullt som integrationsverktyg, vilket är mycket glädjande. Det vi på Skolidrottsförbundet vill sätta ljuset på är att använda den infrastruktur som redan finns. Nya projekt behöver inte startas. 

Om barnen inte kan komma till idrotten måste idrotten komma till barnen, utan krav på prestation. Och det är precis vad Skolidrottsförbundet gör, via våra 624 skolidrottsföreningar runtom i landet. Vi på Skolidrottsförbundet arbetar med att organisera idrott i skolans lokaler, men utanför skoltid. Verksamheten är gratis och alla är välkomna. Vi har infrastrukturen, vi har uppdraget och vi har förmågan att locka barn till rörelse. Trots avsaknad av engagerade föräldrar, trots låg föreningserfarenhet och trots begränsade ekonomiska medel. Vi står beredda. 

Det vi på Skolidrottsförbundet behöver är politiker som förstår att långsiktiga resultat kräver långsiktiga satsningar och som förstår att vuxna behövs för att hålla föreningarna levande. Här kan lokala politiker göra stor skillnad genom att stötta skolidrottsföreningar och bidra till att skolor har råd och möjlighet att ge vuxenstöd till föreningarna. 

Vi vet i dag att linjen går knivskarpt mellan olika socioekonomiska områden. Låt oss göra allt vi kan för att sudda ut den linjen, tillsammans.