Östergötland behöver fler hyresrätter på landsbygden

Östergötland är i stort behov av byggande av hyresrätter på landsbygden. Centrala lägen i mindre tätorter är det som efterfrågas mest, ofta av äldre som vill lämna sina villor men inte hembygden.

"Flera landsbygdsgrupper och eldsjälar drömmer om att uppföra hyresbostäder med idéburna eller kooperativa metoder" skriver debattskribenterna.

"Flera landsbygdsgrupper och eldsjälar drömmer om att uppföra hyresbostäder med idéburna eller kooperativa metoder" skriver debattskribenterna.

Foto: Martina Holmberg / TT

Debatt2021-12-21 13:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi ser därför med oro och bestörtning på det hastigt slopade investeringsstödet för hyresrätter, ett ogenomtänkt beslut som kommer få mycket negativa konsekvenser för socialt och idédrivet byggande, särskilt på landsbygden.
 
Inom civilsamhällets användardrivna och idéburna byggande har investeringsstödet varit helt avgörande för att få projekt genomförda under de senaste åren. Det handlar både om att bygga på så kallade ”svagare marknader”, i mindre orter och utanför tätortscentrum och att bygga för målgrupper med lägre betalningsförmåga.

I Östergötland finns flera startgrupper igång nu. I Kolmården finns tre byggemenskaper som samverkar med ej vinstutdelande Kolmårdens Utveckling AB (svb) för att skapa nya äldrebostäder. Eldsjälarna i Kolmården inspirerades bland annat av ett framgångsexempel i Stavsjö, där 20 hyresbostäder snart är uppförda och flyttkedjor redan kommit igång. I Stavsjö var investeringsstödet och en kommunal borgen från Nyköpings kommun helt avgörande. I byn Kvarnvik i Åtvidabergs glesbygd är snart 14 kooperativa hyresrätter färdigställda via en social investering och lokal samverkan, utan vinstkrav. I Gusum finns eldsjälar inom Folkets Hus-rörelsen med nyskapande idéer om att kombinera Folkets Hus med ett äldreboende. Detta via en nybyggnation av hyreslägenheter intill, med direktingång till Folkets Hus.

Flera landsbygdsgrupper och eldsjälar drömmer om att uppföra hyresbostäder med idéburna eller kooperativa metoder, eller bogemenskaper i samverkan med tillexempel allmännyttan, bland annat i Motala, Ydre, Malexander, Ödeshög, Vånga, Norsholm och St Anna. Studiecirklar, rådgivning och andra stödfunktioner för att främja utvecklingen är igång i länet. 

Svårigheten i att lyckas bygga på svaga marknader är att vi sedan 30 år tillbaka har en modell för bostadsfinansiering där kreditgivare är tvungna att värdera projektets marknadsvärde i stället för att se till dess bruksvärde. Detta gör det omöjligt att finansiera projekt där marknadsvärdet riskerar att understiga produktionskostnaden – vilket är fallet i de flesta mindre kommuner och orter. Investeringsbidraget är ett viktigt verktyg för att få bankens kalkyl att gå ihop.

Det ogenomtänkta budgetbeslutet i Riksdagen eroderar nu förutsättningarna för hundratals möjliga samhällsnyttiga och platsutvecklande investeringar i Sverige, som bidrar till hållbara boenden, lokal sysselsättning, social gemenskap och näringslivsutveckling. När civilsamhällets byggherrar inte längre ges förutsättningar kommer potentiella flyttkedjor att utebli på landsbygden. Även i Östergötland.

Startstödet till byggemenskaper, investeringsbidraget för hyresrätter, Boverkets kreditgarantier och kommunal borgen är viktiga stöd för att finansiera idéburet och socialt byggande av hyreslägenheter. De stöden kompletterar varandra väl. Idag ser vi även ett ökat behov av att hitta finansiering till byggherredriven detaljplanering, på grund av plankontorens långa handläggningstider.
 
Vi uppmanar er politiker, på alla nivåer, att ta fram långsiktigt hållbara strategier för att säkerställa att civilsamhällets samhällsinriktade byggande får fortsätta att utvecklas. Investeringsbidraget var inte felfritt men hade kunnat justeras istället för att avvecklas.