Debatt: Ojämställda pensioner stort problem

Kvinnors totala pensioner är i genomsnitt 30 procent lägre än mäns. Den allmänna pensionen är 16 procent lägre. Det är följden av att kvinnor ofta har lägre inkomster genom livet. Även om jämställdheten har förbättrats och inkomstgapet minskar så går det långsamt. I den takt kvinnors inkomster ökar i dagsläget har vi jämställda pensioner först om 100 år. Frågan är därför om något borde göras åt de ojämställda pensionerna för att förhindra att kvinnor hamnar i fattigpensionärsfällan? I så fall vad?

De viktigaste faktorerna för storleken på pensionen är hur mycket man tjänar in via arbete under hela livet, om man har tjänstepension och tidpunkten människor väljer att gå i pension. 
Skälen till att kvinnors livsinkomster generellt är lägre än mäns är flera. Kvinnor arbetar oftare deltid, är i högre utsträckning sjukskrivna och är föräldralediga längre. Ytterligare en orsak till de låga livsinkomsterna är att kvinnodominerade yrken generellt är lägre betalda. Men det finns även oförklarliga löneskillnader mellan kvinnor och män som inte beror på yrke, utbildning eller sektor. 

Om de ojämställda pensionerna ska bli mer jämställda tidigare än om 100 år krävs politiskt beslutade åtgärder. Pensionsmyndigheten har i den aktuella rapporten ”Åtgärder för mer jämställda och jämlika pensioner” undersökt vilka åtgärder som skulle kunna bidra till att göra pensionerna mer jämställda inom ramen för det pensionssystem vi har idag.
 
För de politiker som är intresserade av att minska gapet mellan könen och driva på för en större jämställdhet inom pensionssystemet bedömer vi följande åtgärder som mest intressanta: 
Möjlighet att välja efterlevandeskydd för inkomstpension
Möjlighet att dela inkomstpensionsrätter

Det är viktigt att backa tillbaka och titta på orsakerna till de ojämställda pensionerna: det ojämställda arbetslivet och föräldraskapet. Ett tungt skäl till att kvinnors pensioner är lägre än mäns är kvinnors deltidsarbete. Ett av de främsta skälen till att kvinnor arbetar deltid är att de är hemma mer med barn. Bland de kvinnor som var 45 år under 2020 hade 87 procent fött minst ett barn. Det innebär inte att alla dessa kvinnor lever i en kärnfamilj – men att de har ett gemensamt försörjningsansvar tillsammans med någon annan under någon period i livet. De åtgärder vi lyfter fram i rapporten fokuserar i huvudsak på dessa kvinnor vilka skulle fångas upp med rätt reformer och därmed kunna öka sin pension genom delning eller efterlevandeskydd. 

Efterlevandeskydd och delning av pensionsrätt är ett bra sätt för föräldrar att dela mer jämställt på ekonomin. Åtgärderna ger också en möjlighet för den som arbetar heltid och tjänar mer i ett par att kompensera den som arbetar deltid på grund av barn, vilket oftast är en kvinna. Alternativet för att höja pensionen för dessa kvinnor är att männen får behålla sin högre pension och skattebetalarna istället kompenserar deltidsarbetet. Pensionsmyndighetens bedömning är att efterlevandeskydd och delning av pensionsrätter är mer lämpliga verktyg för att jämna ut den del av pensionsgapet som beror på ett ojämställt föräldraskap. 

Efterlevandeskydd och delning av pensionsrätter är inte en helhetslösning på problemet med ojämställda pensioner och gynnar framförallt en grupp. Men det är en väg framåt som skulle göra stor skillnad för de många kvinnor vars lägre pensioner har sin grund i arbetslivet och i den ojämställda fördelningen av föräldraledighet och obetalt hemarbete. 

Ole Settergren, chef Analysavdelningen Pensionsmyndigheten
Kristin Kirs, analytiker, Pensionsmyndigheten
Erik Ferm, analytiker, Pensionsmyndigheten