Ekonomin i Motala kommer att vara oerhört ansträng de närmsta åren. Detta har länge märkts av i samtliga nämnder men inte minst i de två största nämnderna bildningsnämnden och socialnämnden. Indragna skolskjutsar, hot om nedläggning av skolor, brist på platser inom äldreomsorgen och en ohållbar personalpolitik är bara några få exempel på områden där Motala kommun utmärker sig negativt.
Motala kommun har gjort en långsiktig ekonomisk analys, som redovisats för kommunstyrelsen. I den redovisas det bland annat att Motalas kostnader förväntas öka med nästan 17 procent framtill år 2030. Detta medför att det finns ett behov av att spara in 33 miljoner kronor årligen för att kunna täcka denna ökade kostnad. Majoriteten säger absolut ingenting om detta.
Dessutom kommer den förändrade befolkningsstrukturen, med en kraftig ökning av antalet över 80 år, skapar större kostnadsökningar inom äldreomsorgen. Återigen kommer denna starka tillväxt att medföra att en utbyggnad av den kommunala servicen kommer att krävas. Majoriteten lyssnar inte på något av detta.
De många och stora investeringar som föreslås framöver kräver extern finansiering för att man ska klara av det ekonomiska utan att behöva belasta kommande generationer. Frågan till majoriteten blir därför, varför säger ni nej till flera välfärdsföretag som är intresserade av att finansiera och bedriva verksamhet i Motala kommun? Återigen verkar majoriteten nonchalera oppositionens kritik till det pressade ekonomiska läget kommunen ställts inför. Kommunen har idag en låneskuld på 650 miljoner kronor. En skuld som majoriteten tänker öka så att det inom tre år kommer uppgå till minst en miljard kronor i låneskuld, något som innebär att vardera arbetande motalabo måste betala tillbaks en skuld på cirka 30 000 kronor. Vi i oppositionen önskar se en amorteringsplan istället för en fortsatt skuldsättningsplan.
Hittills har Motala kommun mer eller mindre förlitat sig på engångsbidrag från staten för att rädda upp ekonomin i det som egentligen borde vara självfinansierat om kommunen höll en god ekonomisk hushållning. Vi i oppositionen har varnat om detta i flera år. Nu är vi framme i ett skarpt läge och majoriteten verkar, återigen, blunda för verkligheten.
Det är inget självändamål att skuldsätta våra kommuninvånare. Det är inget önskvärt att ständigt behöva dras med krav på besparingar. Att majoriteten kallar dessa för effektiviseringar men uteblir att nämna att de även har med besparingar i form av ransoneringar. En effektivisering är då man erbjuder en service till en lägre kostnad, medan en ransonering innebär att man tvingas erbjuda service med försämrad kvalitet. Vi önskar att Motala kommun återgår till att ta god hand om den kärnverksamhet som är en kommuns primära ansvarsområde.