Vi ser och förstår både behovet och betydelsen av denna lag, för individen såväl som dennes familj. En funktionsnedsättning, oavsett form, är ingenting man väljer. Det är något man föds med eller av olika skäl drabbas av senare i livet. 

 Sverigedemokraterna har länge kämpat för en översyn av de grundläggande behoven där samtliga behov – inte bara andning och sondmatning – ska vara assistansgrundande i sin helhet. Det alltför stora föräldraansvaret har vi även länge velat snäva in och förtydliga så att inte godtycklighet och skillnader råder runt om i landet. Detta är något som den senaste utredningen i riksdagen även verkar ha uppmärksammat, vilket är positivt.

Med detta sagt finns det dock fortfarande mycket kvar att göra. Vi vill se ett nytt system för omprövningen av assistansersättning. Idag är den så kallade tvåårsomprövningen fryst, men vi vill se ett permanent förbättrat system, där fler undantag kan göras. Så länge vi har omprövningsstoppet bör Försäkringskassan även enbart ta ställning till den förändring som en ansökan gäller. Det måste gälla även kommunerna, som den senaste tiden fått motta massiv kritik.

Utöver detta vill vi även införa fritt val vad gäller hjälpmedel, även de hjälpmedel som har bäring på fritiden. Regionernas hjälpmedelscentraler har i vissa fall ett alltför begränsat sortiment och här bör möjligheterna för aktiviteter utvidgas. Barn ska ha även ha rätt att vara barn, med hjälpmedel särskilt anpassade för dem. 

Till syvende och sist kommer vi dock inte ifrån problematiken med att LSS i dagsläget är uppdelat mellan staten och kommunerna, vilket ofta leder till att alla inte får den assistans de behöver. Därför kommer vi fortsätta driva frågan om att låta staten ta hela ansvaret för den personliga assistansen. 

Detta är ett axplock av de förslag som Sverigedemokraterna driver, vilka på olika sätt skulle utveckla och förstärka LSS. Ingen ska förbises och ingen ska lämnas efter bara för att de har en funktionsnedsättning.