Nej Rudberg (S), jag ser inte läx-rut som det yttersta beviset för rättvisa. Att alla barn och ungdomar ska få samma möjligheter att nå kunskapsmålen är självklart, men vi vet att alla barn inte har samma inlärningsstil. Därför behövs olika verktyg för att möta varje elev på dennes nivå, allt annat skulle vara orättvist. Här har läx-rut som ett av många verktyg en uppgift att fylla. Det finns elever som hittar sin läx-hjälp på skolan men lika många elever hittar den hemma, eller i grupp eller enskilt någon annanstans, utanför skolan. Jag har svårt att se rättvisan i att alla ska tvingas till samma sak samtidigt på samma plats. Om det är de välbeställda familjernas barn som Rudberg (S) vill åt, så har ju dom alltid haft råd att anlita läx-hjälp i hemmet. Med läx-rut har fler barn kunnat få denna hjälp.
Den nya S/MP-regeringen har i sin reformiver tagit en riktning med snabba och förhastade förslag som att avskaffa läx-rut, vilket skapat osäkerhet och ovisshet för många. Förslaget har inte ens passerat Lagrådet, vilket är brukligt. Och självklart blir det en märklig situation för dessa företagare som på en månad måsta avveckla sitt företag. Entreprenörer, ofta unga, som dessutom varit goda förebilder för de unga de har hjälpt, sätts bokstavligt talat på pottkanten. Vän av ordning kan undra på vilket sätt detta är att uppmuntra unga entreprenörer som vi alla säger oss vilja värna.
Rudberg (S) tar i sin artikel i stället upp resursfördelningssystemet som ett sätt att kompensera socioekonomiskt utsatta områden. Där måste kommunerna ta ett större ansvar. Men vi måste även här arbeta med flera åtgärder samtidigt eftersom vi vet att i dessa utanförskapsområden så är arbetslösheten hög och socialbidragsberoendet är högt och ofta långvarigt. Barn som växer upp i dessa områden ser det som ett normaltillstånd att föräldrarna inte har något arbete att gå till. Med start 2013 satsade Alliansen 200 miljoner kronor på att stärka, stimulera och utveckla det arbete som nio kommuner bedrivit för att minska utanförskapet. Samtidigt som vi fick fler i arbete och genomförde vår tids mest kraftfulla skolreformer. En kunskapsskola med tidiga insatser, tidigt stöd och höga förväntningar i såväl förskolan som skolan ger unga en möjlighet att undkomma ett långsiktigt utanförskap för att istället förverkliga sina drömmar och mål.