Kvitton på papper av låg kvalitet som efter bara några månader ofta är oläsbara. Varför kan man undra? Svaret är enkelt. För att bokföringslagstiftningen fastnat i sent 90-tal och därmed inte hängt med i de möjligheter som digitaliseringen fört med sig. 

Enligt bokföringslagen måste alla företagare därför spara alla fysiska kvitton i sju år efter det kalenderår då verksamhetens räkenskapsår avslutades. Även om informationen i ett fysiskt kvitto sparas digitalt måste originalkvittot fortfarande sparas under tre års tid.

Bokföring kallas ibland för företagandets språk. Den företagare som inte talar språket flytande sägs inte heller bli framgångsrik. Dessvärre har Bokföringslagens regelverk så många år på nacken att språket blivit så pass uråldrigt att det nästan är oanvändbart i vardagliga sammanhang. Oräkneliga mängder papper sparas helt i onödan och Östergötlands företagare tvingas varje år kvala in i till regionmästerskapet i kvittosamling – helt ofrivilligt. Lagstiftningen är dessutom nationell så träningen inför SM i kvitton pågår ständigt. 

För att synliggöra vad det kostar undvika att göra nödvändiga förändringar av en lag i tjugo år så har rapporten som innehåller precis vad den heter – Företagens kostnader för att bevara räkenskapsinformation i pappersformat – analyserat vilka kostnader företagens samlande av pappersfakturor och reseräkningar faktiskt medför.

Rapportens slutsatser är nedslående. Totalt kostar pappersexercisen Sveriges företagare 3,9 miljarder kronor per år. Om den summan översätts till arbetskraftskostnad motsvarar det 241 nya heltidstjänster bara i Östergötland. De administrativa processer och arkiveringsuppgifter som lagstiftningsbyråkratin kräver kostar pengar både att utföra och att upprätthålla.

Företagare är och vill vara jobbskapare, inte pappersskyfflare. Sedan 90-talet har 4 av 5 nya jobb skapats i de mindre företagen och bara i regionen står småföretagen och deras anställda för 25 procent av de kommunala skatteintäkterna. Om våra folkvalda politiker på allvar vill göra vad som krävs för att skapa fler jobb i hela landet kan de inte vifta bort en lag som helt i onödan kostar svenska företag nästan 4 miljarder kronor årligen.

Inte sällan hör vi skryt om Sveriges digitala mognad, från såväl politiker som tjänstemän, men på bokföringssidan ligger vi hopplöst på efterkälken. Många länder exempelvis Norge och Finland har redan slopat kravet på att behålla det fysiska kvittot. En förändring är alltså helt möjlig och inom räckhåll. Det är därför inte konstigt att de flesta företagare – varav många driver sina verksamheter online – tycker att det är helt obegripligt att först skanna och redovisa ett kvitto till bokföringen för att sedan också behöva spara samma kvitto på papper. 

Att Bokföringslagen idag inte tar vara på digitaliseringen för att frigöra både tid och kapital så att företagare kan fokusera på tillväxt och jobbskapande är absurt. För att Östergötlands företag ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga nationellt och globalt så behöver den svenska lagstiftningen anpassas till dagens digitala verklighet. Ta bort det administrativa tjafset och låt de fysiska kvitton som så länge hemsökt företagarna fördrivas till den historiebok där de hör hemma.