Ur en historia av förtryck mot kvinnor instiftades den Internationella kvinnodagen 8 mars av den Andra Internationalen 1910 på initiativ av Clara Zetkin, tysk kvinnorättsförespråkare och socialist. Det skedde i en tid när kvinnor saknade rösträtt och mest betraktades som egendom i Europa. Dessa var några av Clara Zetkin stridsfrågor, som exempelvis rätt till lika lön, till skilsmässa, till abort samt rätt till offentlig barnomsorg.
Förändringar kom att ske, om än långsamt. För en ny generation kanske det känns som självklarheter som funnits för alltid, men så är verkligen inte fallet. Förändringarna har inte kommit av sig självt och marker som vunnits måste försvaras och bevakas.
• Så sent som 1965 kom till exempel en lag som förbjuder våldtäkt specifikt inom äktenskapet. Trots det dömdes ingen för ett sådant brott förrän 20 år senare, 1984.
• Först 1975 fick kvinnor i Sverige rätt till fri abort enligt lag.
• 1982 faller begreppet misshandel i hemmet under allmänt åtal. Med andra ord det som kallas för mäns våld mot kvinnor. Något som än idag är ett stort plågoris i samhället, en tyst farsot som får pågår år efter år utan större politiska åtgärder.
• 2018 kom en samtyckeslagstiftning, ett initiativ från gräsrotsnivå. En lag vi som lett till en delvis annan syn på våldtäkt, då fler dömts för våldtäkt och också att strängare straff utdelats än tidigare.
I Sverige finns kvinnojourer som gör ett stort jobb för utsatta kvinnor. Jourerna saknar dock ofta långsiktig finansiering, det kan variera från regering till regering och från kommun till kommun. I Motala har dock kvinnojouren fått säkrat pengar under ett antal år framöver. Men det är ingen garanti för framtiden.
Garanti finns dock tyvärr på att mord, våldtäkt och misshandel drabbar kvinnor i mycket större omfattning än män, också i Sverige. I snitt dödas 15 kvinnor varje år av någon i en nära relation, ett siffra som håller sig genom åren. Vad gäller våldtäkter, liksom misshandel, psykisk och fysisk, så finns ett enormt mörkertal.
På detta område behövs mycket för att stärka, kvinnornas, alltså 50 procent av befolkningen, ställning i samhället. Exempel:
• Kvinnors ekonomiska villkor måste stärkas. Inte minst så de har ekonomisk möjlighet att lämna en våldsam relation.
• Det krävs fler och mer omfattande insatser mot män som utövar våld mot kvinnor.
• Polisens utredningstekniker vid våldtäkter måste stärkas
• Kvinnojourer måste få långsiktig finansiering.
Vidare krävs en kriskommission som utreder varför kvinnor blir mördade och misshandlade av män i nära relationer, år in och år ut. Detta är ett samhällsproblem som de flesta partier bara rycker på axlarna åt. Problemen fanns före 2018 då gängkriminalitet eskalerade med skjutningar. De fanns under MC-konflikterna på mitten av 90-talet. Ja, skamligt nog har kvinnor misshandlats och mördats genom hela historien.
Det kommer fortsätta vara en dold samhällssjukdom om ingenting sker på politisk nivå.
Kvinnodagen den 8 mars handlar ytterst om demokrati och alla människors lika värde. Socialisten Clara Zetkin formulerade för över 100 år sedan mycket av det vi idag anser självklart. Men
Om vi vill att alla i vårt samhälle ska få leva i samma nivå av trygghet, anständighet och värdighet, utan att behöva vara orolig för sin hälsa och sitt liv krävs att problemen lyfts i den offentliga debatten och det krävs politiska åtgärder för att motverka dem.
För Vänsterpartiet är detta en prioriterad fråga.
"Kvinnors ekonomiska villkor måste stärkas"
Internationella Kvinnodagen är mycket viktig enligt insändarskribenterna.
Foto: Johan Nilsson/TT
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.