Kraftfullare vapen finns för att säkra miljö och mat

"Att kravmärkning på något sätt skulle förbättra miljö och vårt livsmedel, ja tanken är god" skriver Jan Andersson (SD).

"En stor utmaning för framtiden är att framställa relevanta geokemiska data av hög kvalitet för att stödja epidemiologisk forskning och miljölagstiftning och resursförvaltning inom jord- och skogsbruk när det gäller spårämnen i dricksvatten och i livsmedelskedjan" skriver debattskribenten.

"En stor utmaning för framtiden är att framställa relevanta geokemiska data av hög kvalitet för att stödja epidemiologisk forskning och miljölagstiftning och resursförvaltning inom jord- och skogsbruk när det gäller spårämnen i dricksvatten och i livsmedelskedjan" skriver debattskribenten.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Debatt2021-06-07 15:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Certifieringen är en viktig kvalitetsmärkning" 13/5.

Det tas ofta för givet att ekologisk odling, det vill säga avstå från att använda mineralgödsel och bekämpningsmedel, leder till bättre livsmedelskvalitet. Detta stämmer dock inte. Andra faktorer har också stor inverkan på grödans sammansättning. Ett antal studier där man mäter halter av spårämnen i ekologiska respektive konventionellt odlade grödor visar att det i 60-80 procent av fallen inte finns skillnader vad gäller grödans innehåll.

Generellt har den svenska åkermarken låga halter av essentiella spårämnen vilket beror på de mineraler från vilka jordarna har bildats också har lågt innehåll. Beräkningar visar att svensk åkermark kan utarmas genom odling inom några hundra år med avseende på koppar, zink och molybden.

Det biologiska kretsloppet är viktigt för vår hälsa, växterna spelar en nyckelroll i det biokemiska kretsloppet, de är nödvändiga för jordbildning överallt utom i öken områdena. De syror som växterna producerar i sina rötter bidrar till att bryta ner mineralarterna i marken. En annan källa är nedbrytning av växtmaterial på jordytan, när dessa syror sipprar ner i jorden löser de upp och för med sig många element till djupare nivåer i jordar. En tillräcklig mängd mikronäringsämnen i växten är en förutsättning för, effektivt utnyttjande av andra näringsämnen, resistens respektive skydd mot stress och patogener, grobarhet och livskraftiga frön tillräcklig mineralförsörjning för människor och djur.

En stor utmaning för framtiden är att framställa relevanta geokemiska data av hög kvalitet för att stödja epidemiologisk forskning och miljölagstiftning och resursförvaltning inom jord- och skogsbruk när det gäller spårämnen i dricksvatten och i livsmedelskedjan.

Avloppsvatten som transporteras till reningsverk där fast material, rötslam, skiljs från den flytande delen utgör en typ av avfall, som påverkar vattenmiljön. Emellertid är det den fasta återstoden som orsakar de allvarliga miljöproblemen, bland annat, ej nedbrytbara läkemedel och kemikalier, PFAS och mikroplaster, dessa kan få allvarliga negativa konsekvenser för miljön, att strö detta på jordbruksmark orsakar stor oro. Tanken är att få mullämnen som jorden så väl behöver men tyvärr är slammet bärare av många skadliga ämnen som vid mättillfället är små, men i våra jordar ackumuleras till skadliga nivåer.

Att kravmärkning på något sätt skulle förbättra miljö och vårt livsmedel, ja tanken är god. Det finns mycket kraftfullare vapen att använda för att säkerställa både miljö och matproduktion. Men då krävs en mer målmedvetna och långsiktiga riksdagsbeslut inom ett antal områden. Merparten av dagens styrande riksdagsmän har än så länge andra idéer. Att inte i nutid börja inse var vår miljö och matproduktion är på väg är illa. 

MP:s politik är skev och motsägelsefull, man säger en sak, men gör något annat som går stick i stäv med vad som sagts. Vi har inte direkt hört deras röster inom EU:s jordbrukspolitik med att till exempel, stödja biodlare. Förstå vindkraften som dödar otaligt med flygfän som fåglar har som föda. Diskutera den ”nya svälten” vi äter oss mätta, men i de flesta fall med mat som skapar stora skador för individen och stora kostnader för vården.