Replik på Bildningsnämndens ordförandes kommentar "Friskolor får ansöka om att starta skolor" till debattinlägg "Säg nej till Kunskapsskolans ansökan" MVT 8 april.

Mark Henriksson (M) kommenterade mitt debattinlägg om Kunskapsskolans ansökan etablering i Motala i MVT 8 april. Jag tackar för kommentaren men noterar att den var påfallande återhållsam olikt de superlativ som flödade i en tidigare intervju i MVT.

Om det formella med hanteringen har jag inga avvikande uppfattningar. Däremot är jag helt emot den fria etableringsrätten för fristående huvudmän på grundskolans område, vilket jag hoppas framgick av min argumentering i debattinlägget. När det gäller de frivilliga skolformerna efter grundskolenivån har jag inte samma principiella uppfattning. Där får man bedöma värdet av varje enskild etablering, just för att de är frivilliga och har andra uppdrag inom utbildningsväsendet än grundskolan har.

En av grundskolans viktigaste uppgifter är utjämna kunskapsskillnaderna mellan elever med högutbildade föräldrar och elever utan högutbildade föräldrar. Det är en förutsättning för den sociala rörlighet som krävs i ett litet högteknologiskt land.

Idag är den sociala rörligheten nära noll och samhället går miste om begåvningar och skolbarn berövas sina rättmätiga livschanser. Grundskolan har alltså problem som inte den fria etableringsrätten adresserar, tvärtom försvagar de det politiska ansvaret.

När riksdagen beslutade om den fria etableringsrätten för fristående huvudmän talades, som brukligt, om ideella huvudmän med alternativa undervisningsformer som kunde befrukta de kommunala skolorna.

Så blev det inte. Istället kom stora, svällande affärsinriktade koncerner som plockade russinen ur kakan, dessutom fick vi en del skolor med religiösa huvudmän vilket är märkligt i en sekulär stat. Svåra att hantera för lokala skolpolitiker, och utan möjligheter för medborgare att i demokratisk ordning utkräva ansvar för eventuella missförhållanden.

Jag har svårt att förstå den stora förtjusning som Mark Henriksson och förvaltningschefen visade i intervjun i MVT eftersom en etablering av kunskapsskolan i Motala leder till en del problem de måste hantera. Om 400 elever lämnar sina kommunala skolor och börjar på Kunskapsskolan då är det inte troligt att alla deras lärare följer med. Det kommer troligen att uppstå övertalighet och uppsägningar. 

Kunskapsskolans rekrytering av personal avgör lönsamheten i företaget och därför måste den vara kostnadseffektiv och då är det inte säkert att kommunens övertaliga lärare passar in.

Dessutom kommer Bildningsnämnden även fortsatt ha det fulla ansvaret för eleverna men väldigt lite inflytande över verksamheten.

Jag ställde i mitt förra inlägg frågan om det var förvaltningschefen och ordföranden som först sökte kontakt med Kunskapsskolan. På det svarar Mark Henriksson mycket svävande i allmänna ordalag om kontakter med olika intressenter. Det var synd eftersom det är väsentligt att veta om man aktivt kontaktar fristående undervisningsbolag för att få dessa till Motala.