Goda jobbmöjligheter med gymnasiets yrkesprogram 

Snart är det dags för länets niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Den som väljer att läsa ett yrkesprogram kommer att ha goda förutsättningar att klara sig fint på arbetsmarknaden i framtiden.

I dag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om ingenting görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade till 2035, skriver debattörerna.

I dag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om ingenting görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade till 2035, skriver debattörerna.

Foto: Nora Lorek/TT

Debatt2021-12-18 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den största utmaningen för företagens kompetensförsörjning är nämligen bristen på yrkesutbildad personal.

När tusentals niondeklassare här i länet snart ska göra sina gymnasieval är det en fråga som hämmar de östgötska företagens möjligheter att växa mer än något annat – svårigheten att rekrytera rätt kompetens. Det är kanske svårt att tro när arbetslösheten är hög och 1,3 miljoner svenskar inte kan försörja sig själva.

Våra medlemsföretag sysselsätter två tredjedelar av alla som jobbar i privat sektor. Vi frågar regelbundet företagen hur deras rekryteringssituation ser ut. Vid mer än hälften av alla rekryteringar letar de östgötska företagen efter en medarbetare med utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram.

Men trots att det är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar är det allt färre som söker sig till yrkesprogrammen. För att möta arbetsmarknadens behov skulle 40 procent av eleverna behöva ta examen från ett yrkesprogram och börja jobba efter gymnasiet. I dag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om ingenting görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade till 2035.

Det här är inte bara ett problem för det regionala näringslivet. Företagen är en viktig del av lösningen på de flesta utmaningar som samhället står inför i dag. I förlängningen riskerar kompetensbristen att göra det svårare att till exempel möta klimatutmaningen eller bygga bort bostadsbristen.

Ungdomsarbetslösheten är på rekordhöga nivåer. I SCB:s arbetskraftsundersökning från september uppgick ungdomsarbetslösheten till 24,4 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hälften av de som läser gymnasieskolans samhällsprogram inte har gått vidare till högskolestudier tre år efter examen. Många av dem har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och inte sällan lägre lön än den som har gått en yrkesutbildning. För den som vill hålla dörren till högskolestudier öppen för att kanske läsa vidare i framtiden är det heller inga problem att komplettera sin yrkesutbildning med högskoleförberedande kurser.

Gymnasievalsperioden är också en utmärkt tid för länets kommuner att fundera på hur utbudet av utbildningar matchar företagens rekryteringsbehov. Företagen i regionen måste kunna få tag i medarbetare med rätt kompetens också i framtiden. Då gäller det att vi tillsammans kan öka attraktiviteten att välja gymnasieskolans yrkesprogram och berätta om de goda möjligheter som finns för den som väljer ett yrkesprogram.