Ger RUT och ROT avsedd effekt eller ökade klassklyftor?
Debattörerna menar att det finns risk att hushållsnära tjänster sponsrar arbetslivskriminalitet.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så här säger Tidölaget i artikeln: ”Regeringen vill främja sysselsättningen inom byggbranschen så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen normaliseras. Därför beslutade regeringen i höstbudgeten att tillfälligt höja taket för ROT-avdraget. Den 1 juli höjdes taket för ROT. Genom satsningen bedöms efterfrågan på reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder öka. Det är en viktig åtgärd i en tid då efterfrågan på byggarbeten beräknas minska.”
Men får verkligen ROT-avdragen den utlovade effekten?
I december 2023 släppte Riksrevisionen en granskningsrapport om ROT-avdraget och dess effektivitet. Avdragets främsta tanke var, utöver att öka arbetsutbudet, också att minska svartarbetet. Riksrevisionen skriver: ”Den minskade efterfrågan på svarta hantverkstjänster har givit ökade skatteintäkter på drygt 1 miljard kr om året. Ökningen av arbetsutbudet har inneburit ökade skatteintäkter på drygt 0,3 miljarder kr om året. Samtidigt är statens direkta kostnader för avdraget cirka 10 miljarder kr för ett enskilt år. En offentligfinansiell nettokostnad på drygt 8 miljarder kr innebär att självfinansieringsgraden för avdraget uppgår till 14 procent, vilket är en blygsam siffra.”
Alltså har det kostat 10 miljarder att öka skatteintäkterna med 1,3 miljarder. Med andra ord är detta en direkt subvention av byggbranschen med 8,7 miljarder årligen, vilket är extremt ineffektivt.
Enligt Riksrevisionen har också svartarbetet ökat, inte minskat: ”Trots styrningen mot färre svart betalda hantverkstjänster har förekomster av svarta löner och annan arbetslivskriminalitet dessutom ökat på senare tid, framför allt bland små företag i byggsektorn. Det innebär att många rottjänster som hushållen har uppfattat som vita i konsumentledet i själva verket ändå har betalats med svarta löner, bortom köparnas insyn och kontroll.”
Så nu betalar vi med skattemedel för svartarbete och arbetslivskriminalitet. Kriminalitet som Tidöregeringen så hårt gick ut med att säga att den skulle bekämpas på alla sätt och vis.
Men Rut-avdraget då?
Vår regering har gett glädjebeskedet att det nu går att göra avdrag på 75 000 kr per år för RUT-tjänster. Du behöver bara ha en årsinkomst på ungefär 480 000 kr för att kunna nyttja avdraget maximalt, alltså en ungefärlig månadsinkomst på 40 000 kr. Detta tydliggör klasstrukturen i detta avdrag.
För att exemplifiera så behöver du köpa städning av din bostad för 12 500 kr – varje månad – för att du ska nyttja hela avdraget på ett år. Att höginkomsttagare är överrepresenterade i nyttjande av RUT-avdraget är därför inte så svårt att räkna ut. Men även när det låg på 50 000 kr var det ett fåtal personer i Sverige som lyckades nyttja fulla avdraget. En höjning riktar sig till några hundra personer i Sverige.
I en tid då många hushåll har det svårt, där regering och regioner skär ned på vård, där kommuner inte får tillräckligt med statligt stöd och behöver skära ned på skola, vård och omsorg, just då får vi en starkare möjlighet att städa våra hus och reparera våra badrum.
Vi i Vänsterpartiet vill se en effektivare användning av skattemedlen, där de inte sponsrar arbetslivskriminalitet utan istället ser till att sjuka får vård.