Många lantbrukare bidrar i omställningen genom att vi producerar el genom solceller, biogas, vind- eller småskalig vattenkraft.
Våra arbetsfordon är många gånger byggda för förbränningsmotorer som går på diesel och så kan det se ut under ganska lång tid. I dagsläget är det varken tekniskt eller ekonomiskt möjligt att snabbt byta ut dem till eldrift, och inte heller miljömässigt önskvärt. Den förnybara elen kommer dessutom inte räcka till allt om alla förbränningsmotorer ersätts med eldrift de kommande åren.
Samtidigt blir läget med klimatförändringarna allt mer akut. Vi bönder vill gärna bidra mer till den fossilfria omställningen och därmed kunna förse konsumenterna med ännu mer hållbart producerad mat.
Vi skulle redan idag kunna köra våra traktorer och andra arbetsmaskiner på förnybara bränslen, biodrivmedel som RME och HVO, så kallad biodiesel. Anledningen till att vi inte gör det i någon större utsträckning är att dessa biodrivmedel är betydligt dyrare än fossil diesel.
I dagsläget finns ingen möjlighet att ta ut den ökade kostnaden för fossilfri produktion på våra produkter. Lantbruket har heller inte lönsamheten för att bära den ökade kostnaden utan någon kompensation. Bränslet står för en stor del av jordbrukets produktionskostnader, en kostnad som stigit kraftigt den senaste tiden.
För att styra mot ökad fossilfrihet har riksdagen beslutat om reduktionsplikt fram till år 2030. För diesel innebär reduktionsplikten att inblandningen av biodiesel vid landets mackar successivt ska öka från 26 procent år 2021 till 66 procent år 2030.
Med rätt ekonomiska styrmedel kan omställningen i lantbruket gå betydligt fortare. En statlig utredning från i somras – Vägen mot fossilberoende jordbruk – föreslår bland annat en biopremie till jord- och skogsbruk, för att biodieseln ska kunna konkurrera med priset på den fossila dieseln.
Inom lantbruket välkomnar vi detta och utredningens övriga förslag, som är viktiga att se som en helhetslösning. Vi ser bara fördelar med att ställa om till fossilfritt – så snart vi får de ekonomiska förutsättningarna! Så i dessa budgettider kan regering och riksdag verkligen göra skillnad.